Adelsöbloggen får nu en sorts fortsättning på en ny domän – http://blogg.historiska.se/digitalamuseer.
Välkomna!
Niklas arbetar med huvudplatser
Idag avslutas Huvudplatsprojektet. Därmed stängs det ”lab” som varit igång sedan januari 2008 och som arbetat med projektdelarna Adelsö och Björkö, anpassning av information till K-samsök och till sist Huvudplatser. Dessutom har labbet arbetat mycket med Mina samlingar.
Några resultat från projekten:
Björkögravar. Här får du tillgång till information om ca 1 100 undersökta gravar och deras föremål. Grundarbetet utfördes till stora delar i Accessprojektet. Informationen om gravarna är dessutom tillgänglig via K-samsök
Platser. Ett koncept för att visa information om ett urval av platser som har koppling till Historiska museets samlingar och som utgick från platser inom Adelsö socken. Konceptet har inte riktigt fått fotfäste på museet (än). Det pågår inte någon reguljär produktion av platser på museet och just nu är antalet platser litet. Platserna finns i K-samsök för den som vill använda dem i sina egna tillämpningar.
K-samsöksprojektet vid Historiska museet arbetade med kvalitetssäkring av information och med att skapa länkar mellan Historiska museets data och Riksantikvarieämbetets data i Fornsök och Bebyggelseregistret. Över 10 000 länkar har skapats från fyndplatser till 6 600 objekt vid RAÄ (500 byggnadsobjekt och 6 100 fornlämningar). Länkarna kan nu användas i K-samsök för att t ex presentera en undersökt fornlämning med dess föremål. En rolig biprodukt av länkarna är att 25 % av alla fyndplatser i databasen har en lägesuppgift (som hämtats via K-samsök) och att därigenom 482 000 av 595 000 ben- eller föremålsposter har en koordinat och en potentiell kartkoppling (81 %).
Medeltidens bildvärld har nu också länkar från medeltida kyrkliga föremål till Bebyggelseregistrets kyrkor. Dessa kan ni bygga trevliga bildtillämpningar på via K-samsök.
Huvudplatsprojektet har arbetet med att förenkla hanteringen av fyndplatser. Huvudplatsen reducerar information som är av administrativ karaktär och bygger upp virtuella huvudplatser som ska göra det enklare att överblicka samlingarna. Jämför denna nuvarande sökning efter fyndplatsen Helgeandsholmen i Stockholm med denna i en kommande version av Sök i samlingarna så förstår ni kanske nyttan. Projektet har inordnat 16 400 fyndplatskomponenter under huvudplatser. Huvudplatskonceptet kommer att testas under 2009 och tas i drift under första kvartalet 2010.
Förhoppningsvis blir det mer pengar för att skapa nyttigheter längre fram. Då kanske labbet och bloggen kan leva upp igen. Projekten har finansierats med medel från Kulturrådet och Historiska museet. Over and out.
Jag har nu skissat lite på en struktur för ett protokoll för en port som ska leverera upp användargenererat innehåll (i mitt fall från Mina samlingar) till objekt i K-samsök. Tanken skulle kunna vara att en tillämpningsutvecklare eller dataproducent som har användargenererat innehåll i sitt system ska kunna ladda upp data till K-samsök i ett och samma paket. Objekten som berörs i paketet behöver därmed inte ägas av TU själv, utan användardata som rör objekt från många producenter kan teoretiskt levereras in i samma paket. Historiska museets tjänster skulle därmed kunna tagga objekt som ägs av Riksantikvarieämbetet och vice versa. Innehållet gäller emellertid alltid ett objekt i K-samsök (en K-samsöks-URI).
Tjänsten skulle kunna skördas som helhet varje natt av K-samsök och indexeras om. På så sätt behöver man inte bry sig om att hantera ändrade, raderade och modererade användardata i portarna som skickar data upp till K-samsök. Gamla data ligger bara kvar ett dygn.
Användargenererade data skulle vara tillgängliga för att förbättra sökmöjligheterna i K-samsök om anropande tjänst explicit efterfrågar det (kanske en speciell parameter i frågan) och användargenrerade data skulle vid behov kunna levereras tillsammas med informationsägarens data om ett objekt i API:t.
Jag laborerar med följande typer av användardata, nedan kallade userDataElement:
- Taggar – <userTag>
- Kommentarer eller beskrivningar – <userComment>
- Länkar – <userLink>
- Betyg (i definierade i ett betygssystem) – <userRating>
- Teman (användardefinierade och -genererade – samskapade) – <userTheme>
- Gillande – en markering att en användare gillar (eller ogillar) ett objekt – <userLikes> (efter förslag av David)
En första skiss till en XML-struktur (som behöver RDF-as för att passa in i K-samsök) :
<userDataElement about=”K-samsöks Uri”>
<user name=”Användarnamn(opt)” alias=”Namnalias”>Url till den skapande användarens publika sida i det levererande system</user>
<userTag url=”url till taggdefinition(opt)”>Taggtext </userTag>
<userComment type=”typ av kommentar(opt)”>Kommentarstext</userComment>
<userLink url=”url till sida/resurs” type=”typ av länk(opt)”>Länktext </userLink>
<userRating min=”0″ max=”5″>Användarbetyg</userRating>
<userTheme url=”url till temadefinition”>Temanamn</userTheme>
<userLikes type=”?”>True/False</userLikes>
<time>Datum och klockslag när elementet skapades</time>
</userDataElement>
… nästa <userDataElement>…
Exempel:
<userDataElement about=”http://kulturarvsdata.se/shm/site/39348”>
<user name=”Ulf Bodin” alias=”UEB”>http://mis.historiska.se/mis/sok/public_user_page.asp?userid=14</user>
<userLink url=”http://kulturarvsdata.se/raa/kmb/html/16001000037204” type=”image” />
<time>2009-08-26 19:34</time>
</userDataElement>
Ett levande exempel:
http://wwwt.historiska.se/mis/sok/userdata_xml.asp
(stor fil)
Hur känns detta tycker ni? Saknas det element?
Vi har tidigare presenterat konceptet med så kallade specialtaggar i Mina samlingar. En specialtagg skapar man genom att skriva ett #-tecken framför nyckelordet när man taggar. På så sätt talar man om att taggen har en definierad betydelse. Andra taggar kan ju vara tvetydiga eller användas i olika sammanhang.
Om det är första gången man använder taggen klickar man på den för att lägga in en definition. Om man specialtaggar föremål eller fyndplatser på vår testserver så kan man sen se resultatet av taggningen i en karta. Så här kan det se ut när man har specialtaggat #armborst.
Koordinater hämtas från fyndplatser där det finns en koppling till en fornlämning. I dagsläget kan ca 85% av de digitaliserade föremålen i databasen visas i en karta på detta sätt.
Jag arbetar nu för fullt med att förbättra Historiska museets databas över arkeologiska fyndplatser. En stor del av arbetet går ut på att kvalitetssäkra den befintliga informationen. Det kan till exempel handla om att se till att fyndplatsernas namn har rätt stavning. I många fall är det så att ortens stavning ändrats i och med stavningsreformen 1906. Så nu måste det väl vara OK att ändra stavningen på Hvittaryd, Hvarsta och Hvilg. Eller?
Ett problem med de folksonomier – nyckelord eller taggar som de ofta kallas som användare skapar på sidor som Flickr, i bloggar och nu även Mina samlingar – är att taggarna inte är definierade eller standardiserade. Användarna kan skriva in vad de vill och det är inget som säger att de använder samma tagg för samma företeelse. En tagg kan också ha flera olika betydelser. Det är lätt att tagga, men det blir svårare att söka, använda och förstå taggarna för den som vill ha hög precision, ordning och reda i världen. Vi är några stycken som vill det.
Motsatsen till taggar är hårt kontrollerade termer eller klassifikationer i auktoriteter med precis semantisk betydelse som ägs av en behörig ägare och som är kraftfulla, tydliga och helt Webb 3.0. Problemet är att de inte alltid förstås och används av användarna. Många termauktoritetssystem är inomvetenskapliga, förlegade och svårtillämpade och saknar hantering av den dynamik och föränderlighet som finns på Internet och ibland i forskningen.
Sedan finns det ett mellanting: Användargenererade termuppsättningar där användarna själva definierar och beskriver sina termer. Wikipedia är väl det främsta exemplet.
Jag ska inte påstå att hela lösningen på problemet ligger i texten framför dig, men i Mina samlingar gör vi, inspirerade av vad som händer kring hashtags som används för definiera gemensamma ämnen i sociala medier som Twitter, ett litet försök att få till en förbättring av det traditionella taggkonceptet: Definierade taggar som användarna skapar själva och som är lätta att tagga med om användaren är på det humöret. I Mina samlingar kallar vi dessa taggar för specialtaggar, eftersom ordet hashtag på svenska låter mer narkotiskt. Vår förhoppning är att några av användarna i Mina samlingar (som kanske kan ses som en sorts community) kommer att enas kring en specialtaggsuppsättning som underhålls och gradvis utökas med nya taggar. Mina samlingar får då en lokal termkatalog med koppling ut till andra kataloger.
En specialtagg är alltså ett nyckelord med definierad betydelse. Taggen skrivs in med ett hash-tecken (#) framför nyckelordet – #hästutrustning – i taggfältet. En specialtagg har en definition som kan vara etablerad inom Mina samlingar eller så kan den genom en URL (eller URI) hänvisa till ett annan redan etablerad term i en auktoritet eller länka till en webbplats som Wikipedia eller tagal.us som beskriver taggen. Beskrivningen av taggen och dess URL lagras i taggens definition. Lite längre fram kan den komma att hämtas direkt från den hänvisade sidan via dess eventuella API.
Specialtaggarna blir lite bättre och lättare att använda både i Sök i samlingarna och om de t ex skickas upp till K-samsök. Då för taggarna med sig sin semantiska information upp i indexet. K-samsök, eller någon annan aktör, borde dessutom skapa en yta (typ en wiki) där system och användare kan interagera kring term- och taggdefinitioner av vårt kulturarv. Användarna kan skapa och definiera och systemen använda definitionerna i webbplatserna. Ännu bättre blir det om taggar och annan användargenererat innehåll kan lagras i K-samsök och kan hämtas tillbaka via ett API, så slipper vi ute på museerna sitta med ugglor i huvudet och utveckla tungt 2.0 stöd våra egna system. Alla kulturarvswebbplatser kan då ganska enkelt enkelt få till en Web 2.o ingång.
Några ideér om vad specialtaggar i Mina samlingar kan användas till om ni användare gillar konceptet:
- att forma och förtydliga förkortningar: #trb (trattbägarkultur)
- att skapa ett gemensamt koncept eller ämne: #romersk import
- att styra upp och definiera en tvetydig term: #fil
- att göra persontaggar mer entydiga: #Hjalmar Stolpe (kolla här!)
- eller kanske skapa en grupp för användare med gemensamma intressen: #hästutrustning (kolla här!)
Specialtaggar kan komma att ges en filtrerande funktion i Mina samlingar genom att användaren som definierar taggen indikerar att den har en speciell ämnesanknytning. En användare som framförallt är intresserad av osteologi kan då se till att ha specialtaggar för osteologi i fokus. Andra ämnesförslag är arkeologi, historia, konsthistoria och numismatik. Taggarna kan även pekas mot vilken funktion de har. De kan vara personrelaterade, platsrelaterade, tidsrelaterade och objektrelaterade. Användaren kan då komma att kunna fokusera på personrelaterade taggar. Specialtaggar kan även komma att användas för att bilda grupper med användare kring olika ämnen eller koncept.
Arbetet med specialtaggar har precis börjat i Mina samlingar. Följ arbetet på vår testserver. Skulle du kunna tänka dig att använda och definiera specialtaggar i Mina samlingar?
Nu har Mina samlingar i Historiska museets tjänst Sök i samlingarna gått in i nästa fas av utvecklingen. Mina samlingar finns nu tillgänglig i en betaversion i den skarpa versionen av Sök i samlingarna på http://www.historiska.se/data. Ni som tidigare testat behåller inloggningsuppgifter och alla data som ni skapat finns kvar. Det finns plats för mycket mer delaktighetsdata på servern!
Alla synpunkter och förslag på förbättringar uppskattas mycket.
Denna vecka avslutas det lokala K-samsöksprojektet på Historiska museet. Projektet har finansierats av Kulturrådet med 16 man-månader accesspengar och nu har dessa gracefyllt förbrukats. I projektet har Niklas Stjerna och Jenny Nyberg arbetat med anpassning av Historiska museets databaser till K-samsök. Det har både varit roligt och framgångsrikt.
Ca 625 timmar har åtgått till att kvalitetssäkra och anpassa information så att SHM:s samlingsdatabaser passar in i K-samsöks leveransprotokoll. Det rör sig främst om av plats- och tidsuppgifter, bl a en anpassning av fyndplatsernas koppling till länder, län och fastigheter samt en översyn över metadata över periodindelningen. En mängd data har korrigerats i databaserna, många rättningar utförts och delar av de inre systemet har vidareutvecklas för att stöda leveranser till K-samsök. Museets informationssystem MIS har därmed blivit bättre på köpet!
Inom projektet har ca 1500 timmar lagts på att skapa relationer mellan SHM:s databaser och RAÄ:s register för fornlämningar och bebyggelse samt referenser mot KB:s Libris (för litteratur i Medeltidens bildvärld). Sammanlagt har ca 11 800 relationer skapats och skickats upp till K-samsök där ni alla kan få nytta av att arkeologiska föremål kan kopplas till fornlämningar och kyrkoinventarier till sina kyrkor.
Efter projektet har 86 % av de digitaliserade föremålsposterna (ca 475 000 poster) koppling till RAÄ:s register genom ca 9 400 fyndlokaler (ca 20 % av fyndlokalerna). Objekten i Medeltidens bildvärld har koppling till sina kyrkor och deras litteraturreferenser är kopplade till Libris.
Alla data är direkt tillgängliga på Internet via SHM:s Sök i samlingarna och K-samsök.
Bra va?
Nu går projektteamet vidare till nästa utmaning: Huvudplatser.
Riksantikvarieämbetets bilddatabas kulturmiljöbild innehåller en rik skatt av finfina fotografier som beskriver och illustrerar vårt kulturarv. Här finns mer än 77 000 digitala bilder att söka bland. Många bilder visar fornlämningar som är undersökta och det finns ibland t o m bilder från undersökningen. Vore det inte häftigt om en databas med fyndplatser för arkeologiska undersökningar kunde kopplas samman med bilder från platserna? Vore det inte kul att se kyrkan varifrån kyrkliga föremål kommer? Jag tycker åtminstone det och nu är det möjligt!
Tjänsten Mina samlingar i Historiska museets Sök i samlingarna låter dig som användare länka ihop fyndplatser eller föremål med Kulturmiljöbilder. Det som möjliggör detta, förutom ni användare, är webbtjänsten K-samsök. Det är därför enkelt att koppla bilder till objekt i Historiska museets databas:
1. Hitta en bild i Kulturmiljöbild. Klicka sedan på länken Direktlänk till denna bild. Kopiera sidans sökväg (i detta fall http://www.kms.raa.se/cocoon/bild/show-image.html?id=16001000086684).
Hitta en kulturmiljöbild, klicka på Direktlänk till bilden och kopiera sökvägen (URL) till sidan.
2. Logga in i Mina samlingar och hitta ditt objekt. Visa objektsidan. Klicka på knappen Skapa ett tips (vid B på bilden nedan) till höger på sidan.
Lägg till ett tips på en fyndplats.
3. Formuläret Skapa tips öppnas och du väljer fliken Bildlänk.
Under fliken Bildlänk kan du hämta in bilder genom att klistra in länkar till bilder från Kulturmiljöbild och Flickr
4. Hämta bilden från bildkällan Kulturmiljöbild (det är förvalt).
5. Klistra in länken du kopierade tidigare (vid punkt 1).
6. Tryck på knappen Granska. Bilden och dess bildtext hämtas från Kulturmiljöbild genom K-samsök. Ja, det är nästan magiskt och så himla bra.
7. Om allt ser ut som det ska, så tryck på knappen Spara och bildlänken sparas i databasen.
8. Tryck sedan på knappen Stäng för att stänga formuläret.
9. Bilden visas under fliken Användarinnehåll på objektet. Klicka på bilden för att komma tillbaka till bildens hemsida i Kulturmiljöbild.
Länkade bilder visas under fliken Användarinehåll på ett objekt
Mina samlingar är ännu så länge enbart tillgänglig i en testmiljö. Se här för mer information om tjänsten.
Jag fortsätter att beskriva några coola funktioner i Historiska museets Webb 2.0-satsning Mina samlingar. Förutom att skriva in egna nyckelord, taggar, på t ex föremål, bilder och fyndplatser, kan du själv lägga in referenser till litteratur och analyser som är relevanta för objekten. Det är enkelt.
Du kan själv lägga in referenser till litteratur och analyser i Mina samlingar
Tyck på knappen vid B: Skapa ett tips. Ett formulär öppnas där du kan skapa tips av olika sorter. Referenser är det som är förvalt:
Referenser kan du hämta från Libris eller skriva in själv
- Välj typ av referens som passar på det du refererar till.
- Hitta referensen i Libris och kopiera Libris-sidans URL. Klistra sedan in den i fältet Libris URL.
- Ange en eventuell sidreferens, t ex s. 17-18
- Klicka på knappen Granska. Referensen hämtas då från Libris och byggs ihop automatiskt.
- Om referensen ser ut som den ska:
- Klicka på knappen Spara. Referensen sparas i databasen.
- Klicka sedan på knappen Stäng för att stänga formuläret.
Du kan naturligtvis skriva in en referens utan att hänvisa till Libris. Referensen ska vara strukturerad som i en littaraturlista i en uppsats eller avhandling som använder Harvard-referenser.
Referenserna syns under fliken Användarinformation på ett objekt. Om det är en referens som hämtats från Libris kan du där klicka på referensen för att komma till Libris och se om den finns på ett bibliotek i närheten:
Det är kul att kunna hälpa andra genom att tipsa om litteraturreferenser till en fyndplats, ett föremål eller en bild
Mina samlingar är ännu så länge enbart tillgänglig i en testmiljö. Se här för mer information om tjänsten.
Adelsöprojektet med K-samsök och Huvudplatser 
Senaste kommentarer