Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Många har påpekat att USAs ledning börjar se ut som Sovjets under 80-talet, idel gamla kraftlösa gubbar, den ena gaggigare än den andra. Men det finns ett mer seriöst faktum som kan tyda på att det redan är slut, säger Yanis Varoufakis: SWIFT, betalfunktionen varmed USA har kunnat kontrollera världshandeln, håller snabbt på att konkurreras ut.

Fortsätt läsa här

Sidor: 1 2

Lars Anell borde vara en av de bäst placerade för att skildra västvärldens destruktiva anpassning till orealistiska nationalekonomiska modeller från ungefär 1980 och framåt. Han skrev den mig veterligt första kritiken av såkallad neoklassisk ekonomi på svenska 1969. Sen dess har han jobbat på finansdepartementet, varit svensk ambassadör hos WTO och suttit i Volvos styrelse och har alltså en överblick grundad på erfarenhet som få andra.

Hans senaste bok Stat och marknad är delvis en uppdatering av kritiken av neoklassisk ekonomi utifrån att vi nu har facit, delvis en översikt över marknadsmisslyckanden inom offentlig administration och annorstädes, delvis tankar om vad man borde gör åt saken och vad som förmodligen händer om man inte gör det.

Fortsätt läsa här

Sidor: 1 2

För knappt ett par år sen föreslog jag att Europa blev rikt för att dess inbördes konkurrerande stater främjade ”utveckling” för att få in mer skatter att ge till sin militär. Det var fel, eller åtminstone otillräckligt. Jack Goldstone påpekar att så gjorde de flesta stater under tusentals år, och det var inte förrän i början av 1800-talet som Europa blev rikare än resten av världen. Och då var det i UK det började.

Han har en annan, mer folklig, förklaring.

Fortsätt läsa »


[av Torbjörn Vennström]

Högerns populistiska vallöften 2022 om sänkta bensin- och dieselpriser vid pump, kan ha varit tungan på vågen som gav Sverige en högerregering och Tidö-överenskommelsen. Sverigedemokraterna fick mycket stort inflytande över politiken denna mandatperiod.

Den stora sänkningen av reduktionsplikten och sedan fossilbränsleskatterna, samt andra åtgärder ledde i ett slag till att elbilsförsäljningen stannade av och importen av fossila bränslen ökade. Resultatet blev tydligt 2024. De svenska utsläppen ökade med 7 procent. Transportsektorns utsläpp ökade med hela 22 procent.

Tidöpartierna har i stort sett utraderat möjligheten för Sverige att uppnå de klimatmål för transporterna som sju av åtta riksdagspartier satte upp till 2030.

Fortsätt läsa »

Kostnaden för vind- och solkraft sjunker snabbt. Det borde alltså vara en rusning efter att installera dem, istället för att bränna gas eller olja, för att inte tala om installera ny kärnkraft vilket nötterna i regeringen önskar (socialdemokraterna jamsar som vanligt med)*.

Kostnaderna för olika energislag redovisas här, i en skiss från IRENA:

Fortsätt läsa »

För sexti år sen skrev den rysk-amerikanske ekonomen Alexander Gerschenkron en bok som blev klassisk: Economic Backwardness in Historical Perspective. Den försökte bland annat beskriva den snabba industrialiseringen av Ryssland/Sovjetunionen, och därmed också indirekt varför t.ex. Tyskland och USA snabbt blev så mycket modernare än UK i slutet av 1800-talet. Gerschenkron ansåg det bero på att dessa länder tidigare var outvecklade och att de därför slapp en massa föråldrad utrustning utan kunde bygga upp det bästa nya från noll.

Nu tycks historien upprepas, och den som sitter i den engelska situationen är vi.

Fortsätt läsa »

Det saknades 25 miljarder i regionernas budgetar förra året. I år lär det bli något bättre – eftersom man vill skära ner på sjukvården. Obekräftade rykten talar om 6-8 miljarder. Och det är likadant i hela Europa. Fast där talar man om att militären behöver pengarna bättre.

Fortsätt läsa »

Om man vill veta hur en rentiärdominerad marknad ser ut kan man titta på den svenska bostadsmarknaden.

Där har som bekant priserna gått upp rejält under 2000-talet. Statistik för hyresrätter finns här, och enligt den ökade hyran i genomsnitt med 500 % mellan 1981 och 2021.

Jag misstänker att genomsnittet har stora avvikelser. I gamla hus följer man bruksvärdessystemet vilket pressar ner hyran (det är därför fastighetsägare vill ha marknadshyror). Baksidan av det är att folk tjyvhåller på gamla lägenheter och om dom kan bollar över dom till anhöriga och vänner, ”insiders” som Lindvall säger nedan.

I nya hus bör dock hyrorna ha ökat desto mer. Hur stora skillnaderna är säger SCB inget om. Någon som vet?

Priserna för att köpa en bostad är lättillgängliga. Medan konsumentprisindex, dvs den genomsnittliga inflationen, ökade med ungefär 200 procent mellan 1981 och 2021 ökade priset för en bostadsrätt 1000 procent. Priset för ett småhus ökade 800 procent vilket kanske återspeglar att de flesta sådana byggdes på mindre orter; prisökningen i storstäderna var större.

Fortsätt läsa »

Det finns två skäl till att ett samhälle kollapsar, säger Peter Turchin i sin bok End times.

– att inkomsterna polariseras så att de fattiga blir fattigare och de rika väldigt mycket rikare,

– att de rika, eller ”eliterna” som det kallas med en sociologisk term, struntar i det gemensamma och t.ex. vägrar betala skatt.

Fortsätt läsa »

Det finns mycket att säga om Natobeslutet om 5 procent av medlemsländernas BNP till militären. Jag har tidigare påpekat kortsiktigheten i det; ett lands styrka mäts i dess industriella förmåga och ju mer man lägger på militär desto större blir den ”skyddsränta” näringslivet tvingas betala, och desto mindre finns det kvar att investera. Och desto fattigare och svagare blir landet.

Men den kanadensiska historikern och f.d. underrättelseofficeren Paul Robinson pekar på en ännu skummare faktor: vad i himlens namn har dom fått siffran från?

Fortsätt läsa »

Designa en webbplats som denna med WordPress.com
Kom igång