Granit

Jag gillar inte den utveckling jag ser dagligen i trafiken. Jag kör verkligen inte heller som jag borde, jag ligger oftast ca 10 över hastighetsbegränsningarna ute på landsvägarna. Men jag kör inte om vid omkörningsförbud, och jag stannar vid stopptecken och rödljus, och jag försöker ta hänsyn till boende och övrig trafik och fotgängare osv. 

Idag blev jag omkörd på en 50-sträcka på en landsväg, där jag själv låg i 60, och det var omkörningsförbud. Sen blev jag omkörd så det visslade om det på en 60-sträcka där jag låg i 70. Den bilen måste ha kört minst 100, och han sket sen fullkomligt i att stanna vid stoppskylten vid T-korset lite längre fram där han svängde vänster.

Just det här med att inte stanna vid stopptecken, som man sett i alla år utomlands, men som i alla fall jag varit lite ”stolt” och glad över att man inte sett i Sverige, det ser jag nuförtiden nästan dagligen. Och det tycker jag är riktigt tråkigt. 

Hjärtat och jag tar oss en drink ibland, allra oftast på sommaren, men även på vintern. Smuttar på en gin-drink när vi lagar mat, trivsamt. Men vi har lite problem med det där. Vi har nog vid ett par tillfällen köpt en flaska gin (en hos henne och en hos mig) fast vi haft en känsla av att vi borde haft mer. Och häromsistens hittade jag en oöppnad bag-in-box-Gin i ett skåp, om 2 liter (vi brukar köpa en sån när vi flyger utomlands).

Annars brukar ju problemet med spriten kanske vara mer av sorten ”Spriten är så dyr så man har ju inte råd med mat till ungarna ens!”. 😉

Idag körde jag om en tjej, som övningskörde privat, på motorvägen. Bakom mig kom en bil som liksom jag körde om och gick in till höger framför henne. Då ser jag i backspegeln hur övningstjejen, direkt efter att den omkörande bilen bakom mig gått in framför henne, byter fil, med blinkers och allt, och lägger sig i vänsterfilen! Och blir inom 6-7 sekunder ifattkörd av nästa bil som hade tänkt köra om. Ligger kvar där i vänsterfilen framför den andra bilen, helt tomt i högerfilen, i kanske 20 sekunder, innan hon gick tillbaks till höger igen.

Alltså, vad hade hon för tomte till höger om sig, den tjejen, som låter henne hålla på så?

Jag kan inte låta bli att undra om det är Darwins utvecklingslära som gått in, när jag läser om en dödsolycka i USA: ”Alan McWilliams, 41, hittades i helgen svårt skadad i ett hus i Johnstone i Skottland. Ett vapen ska ha avfyrats medan han spelade rysk roulett med en kompis.”.

Samtidigt är det tyvärr lite för sent, för det står också om en lapp där det står ”Bästa pappan i världen”. Generna är redan spridda.

Jaja, skämt åsido, allra mest ”tyvärr” är det naturligtvis för hans barn och andra efterlevande. Men ändå, vad fan? Rysk roulette?

En skjuter sin exsambo med ett avsågat hagelgevär o ansiktet och ryggen. En annan skjuter sin exsambo med fem skott i huvudet. Båda kvinnorna satt i sina bilar. En del gemensamma saker där.

Men vad mer är gemensamt? Jo, att båda männen hävdar att de inte alls menade att döda. Inte hade de heller misshandlat och trakasserat sina tidigare sambos, nä, de är oskyldiga som lamm. Det handlar nog mest om missförstånd alltihop, kan man anta. Varför de hade vapen med sig, det kan de inte riktigt förklara. Men de är män nog att stå för att det i alla fall inte var för att de tänkte använda dem mot sina ex.

Fy fan, blir spyfärdig!

Edit: ja, och nu ytterligare en. Men det är klart, han ville ju bara att hon skulle sluta skrika, så han slog henne i huvudet med en stekpanna. Det får man ju förstå, man kan ju tex inte lämna huset en stund så hon lugnar ner sig. Och sen stack han henne lite med kniv, 2-3 gånger. Något sånt har väl aldrig dödat någon? Näe! Väl? Sen att hon faktiskt blev huggen med elva hugg… Ja – märkligt.

Tack och lov för tidningar, så man får läsa om det stora och viktiga. Ser till exempel att Expressen idag ”avslöjar” (deras ord) att Carl-Philip pratat varit med på ett möte om syrrans förestående bröllop. Oj, vilken grej! Vem hade kunnat tro det? Vilket scoop!

Och om den tragiska olyckan i Egypten med en luftballong, har vi nu fått ett expertutlåtande som Expressen delar med sig av: Svenske experten om dödsolyckan i Egypten:”Det är väldigt tragiskt att det händer sådana här olyckor.”

Okej, vilken tur, så vi vet – vi som inte är experter!

Det är väl ofta inte så jättemycket att säga om själva artiklarna eller åsikterna, men just rubriksättningen på startsidan lämnar en del övrigt att önska…

Jag är inte mycket för telefonförsäljning. I princip samtliga gånger jag övertalats till något i telefon (3-4 ggr, kanske) under årens lopp, så har jag i efterhand ångrat mig, och backat ur. Och det har inte varit några problem att ångra sig, och i flera fall så har jag fått en bra anledning att verkligen titta på priser osv på olika erbjudanden. Men jag gillar det inte.

Ännu mindre gillar jag när man kommer och ringer på min dörr för att sälja saker. Okej om det är barn eller ungdomar som samlar pengar till resor eller nåt, då försöker jag stödja dem. Men annars slipper jag gärna tex fiskbilen (vilket jag iofs gjorde i veckan, jag stekte pannkakor på tre stekpannor samtidigt och kunde inte lämna köket, och inget av barnen märkte att de ringde på. Men jag såg dem från köket – och kände inget dåligt samvete att jag inte öppnade, för jag har inte bett dem ringa på hos mig).

Och ännu mer ogillar jag andra typer av på-ringare. Några veckor sen kom en kvinna i 40-årsåldern tillsammans med en kvinna i 65-årsåldern, och en lite flicka på 7-8 år. 40-åringen började direkt jag öppnade:
”Vi har märkt att man i vårt land ofta vill ha vetenskapliga belägg för sin tro, och…”.
Där avbröt jag och sa ”Jag är inte intresserad.”.
”Av vetenskap eller tro?” frågade hon.
”Av diskussionen.”, svarade jag och stängde dörren.

Jag har ingen aning om vilken tro de ville prata om. Och inte heller vet jag vilket land hon menade, för de hade uppenbar invandrar-bakgrund allihop, även om hon pratade helt perfekt svenska. Och då blir det genast en liten fundering om man menar Sverige eller något annat land, när man formulerar sig så. Och jag gillar inte att man tar med sig små barn i sina försök att övertyga folk. Men mest ogillar jag att man alls ringer på hos mig.

I helgen var det dags igen, en man i 75-årsåldern, och en man i 40-årsåldern, båda med helsvenskt utseende (vilket iofs är helt oviktigt). Den äldre mannen började direkt jag öppnade dörren, liksom mitt i en mening, precis som kvinnan ovan, under tiden den andre mannen stod en bit bakom och fånlog:
”Det handlar alltså om denna diskussion om integration, där bla bla bla, så varsågod att läsa!”, och så räckte han fram ett häfte där det stod ”Integration” på framsidan. Jag tog emot det, han fortsatte sin svada: ”…bla bla bla”, bara en massa bubbel som jag inte lyssnade på. Jag öppnade det lilla häftet, och på sid 3 stod det jag anade hela tiden, ”Vakttornet”.
”Jag är inte intresserad.”, sa jag och gav tillbaks häftet.
Han tog emot det och sa ”Har du läst våra skrifter?”, varpå jag upprepade
”Jag är inte intresserad.” och stängde dörren.

Näe, gillar inte! Gillar inte alls!

Men en bra sak det förde med sig, är att jag än en gång sa till mina barn: ”Börja aldrig diskutera! Ni har inte bett dem komma. Säg bara att ni inte är intresserade och stäng dörren!”