Jag kan inte tro att jag sitter framför datorn i syfte att göra ett inlägg det känns helt otroligt, inte för att orden skrämmer mig men för att det är så ofantligt längesedan. Det har gått år sedan detta hände sist. Minnet av hur det fungerar finns tack och lov kvar även om en hel del har förändrats sedan sist och det är väl inte så konstigt kan man tänka. Jaha och vad händer nu då? Det känns inte som ett planerat inlägg utan mer som ett andan-faller- på-inlägg och kan det verkligen kommat något bra ut ur ett sådant. Det återstår att se. Fördelen är att det går att radera om något inte känns bra en stor fördel från verklighetens stundtals fadäser som dyker upp. Där kan man inte stoppa orden som redan ramlat ur munnen även om man skulle vilja.
Har jag saknat att blogga? Jo stundtals andra gånger har en enorm frihet känts, frihet över att inte behöva oroa sig vad andra ska tycka och tänka om det som skrivits eller kraven på hur ett bra inlägg ska vara för att andra ska vilja läsa. Krav, krav och återigen krav det gör mig så trött och i ärlighetens namn irriterad. Visst är det bra med krav de får oss att prestera bättre, nå utsatta mål, får oss att växa och förstå hur samhället fungerar när vi växer upp men de kan samtidigt sätta krokben för oss, ge stress och ångest beroende på sammanhang och situation ibland förväntar vi oss krav men inget kommer och andra gånger så dimper kravet på oss helt utan vidare där vi minst av allt anar att det ska komma.
När kraven kommer får vi försöka bemöta det med lite is i magen och en lätt utmanande knyck med huvudet.

Jag älskar bokstäver som bildar små korta ord eller långa komplicerade meningar men det kan också vara väldigt svårt att hitta rätt när man bloggar. Det är väldigt lätt att missförstånd uppstår på nätet på grund av detta. Orsaken? Vi ser inte den andras ansiktsuttryck, inte heller gester eller miner vi kan inte se mellan orden på samma sätt som i verkligheten där vi bedömer en annan person efter bara några sekunder. Sekunder som förvisso kan ge ödesdigra konsekvenser. Men det går att åtgärda betydligt lättare än på nätet.  När vi är på nätet vare sig det är på twitter, facebook, what´s up, snapchat eller allt vad som finns därute så uppstår det med jämna mellanrum dispyter på grund av fel ordval, översättningen till läsarens talade språk kan fallera å det grövsta ett ord har som bekant många olika betydelser på olika språk men även inom det inhemska språket så det gäller verkligen att använda ord försiktigt.
Jag har sett alltför många inlägg på exempelvis facebook som skrivit i stundens hetta eller ett politiskt inlägg åsamkat en hel drös av allehanda kommentarer där det många gånger uppstått splittringar mellan vänner på ett eller annat sätt.
Politik är en orsak, djur en annan och religion ytterligare något som helt klart orsakar splittringar och där man bör handskas varligt med hur man uttrycker sig och det gäller journalister likaväl som bloggare och vanliga användare av sociala medier.
Ord har kraft. Ord har makt så vi gör bäst i att tänka oss för inte bara en gång utan gärna tre gånger innan vi ska skriva saker som vi vet kan orsaka turbulens hos andra.
Samtidigt har vi frihet att yttra oss. Men den friheten betyder inte att vi kan klampa på hur som helst.  Det här inlägget till exempel retar säkerligen någon men det är inte min avsikt. Det är bara mina tankar om ord och bloggande i stort.