Ojojoj, tisdagen bjöd på en hel del situationer som är värda att skriva om. Vi började efter en natts dålig sömn för mig med en kaffe på vårt stamhak, Moby Dick, som ligger 50 meter från vår terrass. Där blev vi sittande ett bra tag, med lite surf och chat med folket där hemma. Sen var det dags att dra oss mot flygplatsen för att hämta Stefan, Tessan och lite ungar. De har byggt om vid flygplatsen, bland annat en ny terminal och gatorna var inte riktigt uppdaterade så det blev smidigt. Det slutade med att vi åkte lite fel och försökte vända, vilket innebar att helt plötsligt åker vi mot trafiken och en massa mindre glada spanjorer som gjorde en del tecken som säkert inte lämpar sig för tryck. Efter en del turer till hamnar vi rätt och lyckas guida Stefan och gänget till rätt plats. Vi släpper av de vid deras lägenhet och åker in till stan och käkar på Robban på hörnet.
När vi sitter där och funderar på vad vi ska göra, börjar vi spåna på vad som behövs från IKEA och skriver ner lite bra att ha grejer. Tessan går in i sitt shoppoholicmode och jag får hejda henne en hel del. Robban är i sitt esse och kommenterar listans längd hela tiden. Han guidar oss mot Murcia och med en sista varning om en tajt vänstersväng som kommer snabbt och tajt skickar han iväg oss på äventyr. Efter några felkörningar på vägen så kommer vi till den beryktade vänstersvängen som Tessan tar på två hjul och mitt huvud hade behövt ett Formula1 nacksystem för att klara den svängen något så när helskinnad. Där och då fick Tessan sitt första hysteriska skrattanfall om vi undantar flygplatsincidenten. Vi kommer till Murcia och hittar IKEA enkelt, det som inte var enkelt var den femfiliga rondellen där alla kör precis hur som helst. Tessan går in i ADHDmode och efter några utbrott och varv i rondellen kom nästa hysteriska skrattanfall. Jag kör ett korstecken, tre Ave Maria, några Fader Vår och andas nån minut innan jag är redo för IKEA.
Efter en hel del handlande kom vi därifrån framåt kvällen, hemresan gick hur bra som helst och när vi kommer till Los Montisinos så har de en massa apelsin- och citronodlingar längs med vägen. Tessan blir naturligtvis sugen på palla nån frukt, men ändrar sig snabbt när två äldre spanska kvinnor stiger ur ett litet hus och ser ut som att det är bäst att låta frukten hänga kvar. Vi kommer hem sent och avslutar naturligtvis på Moby Dick med en stor öl och en whiskey som är allt annat än de storlekar vi ser i Sverige. Tessan kör sin vanliga Mojito.
Efter en dusch imorse, blev det kaffe på vanliga stället, sen iväg till advokaten för att fixa NIE-nummer, en typ av spanskt personnummer som man måste ha för att äga egendom i Spanien. Egentligen ska det fixas i den kommun fastigheten ligger och min ligger utanför Torrevieja, i ett område som heter Oriuhela Costa. Där kunde vi inte få tid förrän den 24 juni och gick inte att ändra, så då förfalskar man ett kontrakt på en fastighet och så gör man adressändring efteråt. Nu sitter vi på terrassen och jag dricker öl medan Tessan solar. Senare ska vi ut med Stefan på stan en sväng.
Hasta Manana.