TANKESMEDJAN

Fortsatt semester då jag har snäll chef som lät mig få även denna vecka ledig. Fredagar jobbar jag ju inte ändå så jag passade på.

Avslutat en fin julhelg med Västersågänget och bonusarna i familjen Sundqvist. Go mat, samvaro och julklappspel. På juldagen kom Nathalie’s sambo med mor och mormor och vi fikade och åt traditionella kalkonmiddagen. Timmarna bara nös iväg. Trevligt folk och mormor är med på min Zumba så vi känner varandra även utanför familjesammanhanget.

Jag knatar och går och igår blev det även ett Zumbapass så jag fick lite variation. Solen har varit framme flera dagar så det har varit påfyllning av D-vitamin och dagsljus.

Konserten den 14/12 gick bra och kyrkan var välfylld med publik. Jag fick hoppa in på ett av solona då ordinarie var hemma och kraxade. Vi skulle även ha haft konsert den 20/12 men vår eminente pianist åkte på flunsan och blev troligen smittad på andra konserten, så vi fick ställa in. Var flera i kören som blev sjuka efter den söndagen så det är ju inte lätt att undvika. Speciellt när man sjunger. Vi i tenoren stod bakom alla så vi klarade oss bäst. Vi får se när vi startar upp nästa år.

Haft EP-anfall under julveckan, även om de varit milda. Är så less, inget fungerar ju. Även de där äckliga varianterna som stasar och rinner genom kroppen men som inte påverkar skallen har jag haft två dagar i rad. So far idag har det dock varit lugnt. Har i alla fall bestämt mig för att Eva ska få köpa min bil så jag slipper tänka på den biten. Lika bra. Skulle det mot all förmodan bli ordning på skallen så får jag väl köpa en ny. Finns de som säljer sådana har jag hört. Ledsamt är det och något som tar ner mitt humör rejält. Hatar att vara beroende av andra. Visst kan jag flytta till stan, men det är mycket som stuper om jag gör det. Nåja, tur jag får lite gladpiller för det är många tankar som kan sänka mig helt emellanåt. En dag i taget, annars blir man knäpp och ser stora problem längre fram.

Då avrundar jag 2025 här i bloggen. Nyår firar vi med vapensystern som kommer hit och sover över så vi kan ta lite bubbel och vin. Så vi får en stillsam kväll med familjen. Räcker gott.

Tack för i år och väl mött 2026.

Eller vad man nu säger om denna dag. Drar ner persiennerna tror jag för usch vad det regnar och det är dagsregn utlovat. Nåja. Syrrans vindögda lucia får vara med här även i år men idag har den en LED-batteriljus på huvudet istället för stearinljusen på gamla bilden.

Halva december är i det närmaste avklarad och hej vad tiden går ändå. I morgon söndag har vi första julkonserten och då i min hemmakyrka, nästa och sista för året är nästa lördag. Får ledigt mån/tis i julveckan så får vi se om jag kan vara ledig även veckan efter nu när vi är en till på kliniken. Vore skönt för jag är rätt trött känner jag. Inte sömnig utan trött och småsliten. Skallen är lite tom så det är lite slitsamt med minne och komma igång. Glömmer och får skriva upp. Mix av lite av varje så det är svårt att veta vad som orsakar vad. Är inte den jag var, den saken är då klar. Bara jag kommer över minnespuckeln så är det lugnt men puckeln blir högre och högre tycker jag. Nåja.

Tja, livet tuffar på, händer inte mycket då man inte kan ta sig någonstans utan en massa planering och med bussförbindelserna på helgerna är det mer än begränsat. Sugen på att starta upp line dance grupper igen, saknar instruktörsskapet, men komma ihåg alla stegbeskrivningar… och hitta lokal och veta att man kan släpa med ljudanläggning på bussen. Blev trött bara av tanken. Får väl helt enkelt flytta till stan, men behövs här hemma och vill ju vara här. En liten familjelägenhet i stan vore inte dumt, men allt kostar pengar och våldgästa systerdottern är inte ultimat. Vet hur det var när jag bodde i stan själv och många tyckte att jag var ett bra hotell 🙂 Jösses, det är 26 år sedan jag lämnade Hagaborg. 16 år sedan jag flyttade hem från Karlsborg. Ja livet det har vett att gå, frågan är om man verkligen gör det man kan av det. Brukar hända grejer på vårkanten så jag får väl hoppas på det bästa på 2026. Hade ambition på ett bra 2025 men jag vet inte om jag kan summera ett sådant.

Nu skall jag börja öva på stämmorna inför morgondagen. Var ute på en 6 km sväng i motvind och flajsregn igår, idag tror jag stannar inne. Svejs!

SÅ skönt att den är över nu, ska bara genomföra januari också, sedan vankas odlingsåret igen 🙂
Advent ljusar upp.

Igår stod jag några timmar i vår monter på julmarknaden. Är inte riktigt 100 i kroppen men hoppas det inte tar omtag på förkylningen som jag dragit med ett par veckor. Var hemma några dagar första veckan men det hänger ju i. Haft tur att sluppit feber men man är konstig i kroppen. Nåja, det går över.

Samtal från neuropsykologen i tisdags och ja jag får väl summera det som att jag fick bekräftelse på det jag känt i förmågor och tröghet som uppstått. Sedan vad som är vad i systemet är ju en annan femma. Ur perspektivet med ev operation så har jag god förmåga och bör, om det kommer göras, kunna återhämta mig bra utifrån där jag är och står i dag. Den här tröghetströskeln på inlärning som jag frustrerat konstaterat att jag har fick jag bekräftelse på. För var det som ett foto som tog och det satt på studs. Nu måste jag repetera flera gånger men kommer jag bara över den puckeln så kommer det mer och mer och flödet kommer igång. Varit svårt att sätta ord på det men han lyckades. Vänsterhanden är lite långsam, vilket är lite knepigt då jag har den som huvudhand men finlirstesten visade detta och jag har ju känt det själv och det är lite ”feppli’t” och tappar saker. Sedan om det är EPn i sig eller medicinen eller kombo är ju svårt att säga. Sedan är ju mycket även = tecken på klimakteriebesvär så det är en liten trollskog. Fortsatt anfallsfri så det är lite konstig känsla. Hoppas det håller i sig, men är jag resistent kommer kroppen vänja sig vid det jag får nu men jag hoppas på det bästa.

Avslutade Zumba Gold terminen igår och vi blev ett 20-tal så det var god stämning. Ska försöka byta ut hälften av koreografierna till nästa termin. Dags att röra om lite.

Regnmätaren har tangerat 100 mm så nog är det en blöt november alltid. Vårt vatten i byn är grumsig även om det inte är någon fara att dricka så är det inte så najs med flödvattnet. Nackdelen med regniga perioder. Vanligtvis är det på våren när det töar. Ska köpa hem vatten på flaska till att dricka.

Nu har jag fått till lite fler amplar med ris och en ljusslinga på plats. Behöver jag säga att det var en blöt historia?? Regnat i olika intensitet hela dagen men det behövde fixas. Blev helt ok. Tog även en 3,5 km sväng innan det blev mörkt. Utrustad med paraply. Ingen gnistrande rimfrost och inget knarrande under fötterna. Skulle suttit fint om det vore lika fint som det var i onsdags när dimman drog in och målade naturen full med rimfrost. Men vi kanske kan få lite lagom vitt innan jul. Är ingen snömänniska men det ljusar ju upp lite.

nu har halva gått och det gillas. Tiden går väldigt fort ändå, vilket inte gör ett smack just denna månad. Mild och grå så det räcker och blir över men igår och idag är det krispigt och SOL.

Lite trötta idag då det var pubkväll med PRO-gänget igår och jag och syrran var med och hjälpte till. Bästa med seniorerna är att de börjar tidigt så det blev inte så sent och bandet som spelade var ypperligt bra. Bra drag och de spelade gamla godingar så vi sjöng och smådansade i köket och jobbet gick som en dans. Men huj vad slitna vi var när vi kom hem. Tog sin lilla stund att varva ner. Träffade gamla bekanta så det var skojs. Alla har blivit så gamla bara 😀

Mamma var till VC igår när jag hade zumban då hon haft sus i örat och det visade sig att det var en fuling mot trumhinnan som behövde avlägsnas så nu är hon mindre yr och inte tjoff i örat. Små saker kan verkligen påverka.

Själv var jag till Uppsala igen 3-5/11 och det var hjärnmangling med psykologen två halvdagar. Det var alla möjliga tester med siffror, texter, former, huvudräkning och gud vet allt. Var något mör kan jag säga och skallen sa att nu var det bra och jag kände mig helt dum till slut. Bästa var att han bekräftade mina tankar på flera grejer jag dragit runt på sedan diagnosen allt som varit här lokalt. Men han sa ju också att man får inte fastna i ältande…. förstår INTE vad han menar 😀 men när man inte känner att man får gehör är det lätt att fastna där. Nu skall han gå igenom allt och vi har uppföljningssamtal den 25/11. Han tyckte inte att jag behövde komma till honom för den biten. Bra dä. Efter vår förmiddagssittning på tisdagen hade jag en kompletterande röntgen för att de skulle göra en specialvariant för att se vart i hjärnan jag har mitt talcentrum och lite annat. Då jag är dubbelhänt kan det vara så att det sitter där jag har området som är migrerat. Vet inte när jag får svar på den biten. De skall ta upp det på ronden när allt är klart och bedöma om det är möjligt att göra något operativt eller om de får konstatera att resistensen är som den är och då vet jag det i alla fall och känner att de har gjort det de kan för att utreda och jag får inrätta mig efter det och planera för framtiden efter de förutsättningarna.

Peppar peppar så har det varit anfallsfritt sedan 23/10 och jag ökade på kompletteringspillret så jag tar en morgon/kväll. Började ju med östrogenbehandling 2/9 också så jag vet inte om allt börjar landa. Om det är en kombo eller ena eller andra vet jag ju inte. Men går mest och väntar på att det skall komma. So far längsta mellanrummet mellan anfallen/dipparna. We’ll see. Är med i en grupp på FB där det är vuxna och anhöriga till epileptiker och usch vad ångest det är där, får nog sluta läsa. Dock väldigt tacksam att jag bara har fokala även om de ställer till vardagen, det kunde vara så mycket värre. Fler än jag som inte känner sig väl bemötta så jag försöker peppa. Många gillar bara läget, men det gäller att stå på sig.

Som sagt, en fin lördag idag och jag skall försöka hinna med att städa upp allt på altanerna. Tog in alla pelargoner och har dem på gamla sängkammaren denna vinter. Så kan mamma lättare pyssla med dem. Vi brukar inte ha värmen på där och jag skall komplettera med lite belysning så blir det nog bra. De blommar för fullt ännu så det kändes så där att klippa bort alla blomster för vinterdvala. Vi provar så här denna säsongen så får vi se om det fungera. Skulle det komma ohyra på dem är det lättare att få in dem i duschen och behandla.

Ja nu hoppas jag det kommer räcka långt in på säsongen. Har börjat mata fôgglera redan med det som var kvar från i fjol och så kom en rejäl sändning idag från en webbsida som finns i länet. Fraktfritt hem och det räckte med att få in det från altanen för hej vad det väger. Införskaffade bl a en säck med 25 kg havre och hoppas det kommer dryga ut. De är överförtjusta i nötter och skalade solrosfrön men det tänkte jag bjuda på längre fram. Talgbollarna var poppis även hos hackspetten som försöker få i sig via smala nätet men det gick sådär. Ekorren verkar vara tillbaka, eller om det är en ny. Kör race på fasaden och hänger i baktassarna i karusellen och plockar frön.

Hade festivalen i lördags och kören hade tre konserter. Soloinsatserna gick bra och flera gamla bekanta som dök upp i publiken som jag inte sett på säkert 20 år och några från ”nutid” så det var skojs. Men hej så sliten man blir. Systerdotterns sambo fyllde 25 denna dag så de hade gemensamt kalas hemma hos hans mamma och jag liftade med tenorkollegan dit då han bor på samma område. Trevligt att få träffa morfar med sin fru och barn samt kompisar till mamman som var nya bekantskaper.

Eva har som sagt flyttat ner till stan och igår fick de upp det sista ur kartonger och nya sänggaveln kom på plats. Storasyster har flyttat in i pigkammaren innanför köket där de hade datorrummet när de hade lägenheten. Då hon fått erbjudande om halvtid efter projekttiden så kommer hon fortsatt vara i stan några dagar i veckan och kvartar hemma hos syrran. Smidigt, men lite konstigt för henne kan jag tro 🙂

Glad i hågen ringde jag för att boka min sjukresa samma dag som jag fick OK från neurologen men si det var på tok för tidigt så nästa vecka får jag försöka komma ihåg att fixa det. 14 dagar innan, på sin höjd och senast dagen innan. Nu skall jag få ihop detta med att åka taxi härifrån ner till stan och jumbolansen går 07:30 så det blir early uppstigning. De kostar även på mig en natt extra då min röntgenundersökning börjar efter att dagsturen går tillbaka så jag får roa mig bäst jag kan på onsdagen tills den avgår kl 13:30. Var enklast vad det verkar än att få med mig på en buss eller tåg till la stada. Tog samma hotell som i somras så vet jag att jag är nära vid och hittar bra. Fint hotell och bra frukost så det blir bra.

till Ackis i brevlådan. 3-4/11 är det dags. De lyckades bra med samordningen även denna gång. Kan åka jumbolansen dit på måndagen och har sittning nr 1 med neuropsykologen på eftermiddagen, får, förhoppningsvis, bo på patienthotellet jag bodde på i somras och kl 9 dagen därpå är det sittning nr 2 med honom. 14:30 har jag bokats in på testerna som skall göras när jag ligger i ”scannern” på hjärnröntgen på tisdagen. Tyckte samordnaren sa att det kan ta ett par timmar och då hinner jag inte med jumbolansen hem. Men vi får se om min region står för sjukresa hela vägen hem så det blir med Sverigetaxi. Har i alla fall skrivit till dem. Annars får jag väl ta mig till släkten i Västerås och syrran får hämta mig där. Reder sig. Bra att vara ute i god tid för det är då rakt inte snabba på CSK, åtminstone på den mottagningen. Är rejält nyfiken på hur min hjärna fungerar och det blir intressant att få veta vart i hjärnan jag har mina centra. Är ju dubbelhänt så det är inte glasklart som han sa. OM det nu är som de tror att talcenter sitter i missbildningen/istappen på högersidan så är det inte aktuellt med operation. Det känns i alla fall bra att de tänker vad som kan vara riskerna. Jag har ju sista ordet så jag kan ju vägra. Huvudsaken är att jag äntligen, efter 8 år, får en komplett genomgång och tester och inte bara ”nog” som det varit från sjukhuset här. Som jag skrev förut, bara att läsa vad Ackis röntgenläkare skrev i sin tolkning gjorde att jag äntligen förstod grundproblemet. Nu är det betydligt ”tätare” röntgen så det syns bättre. Så får jag utgå i från resultatet och rätta livet efter det, hur jävligt det än kan bli, att kanske få flytta och släppa föräldrahemmet, inte kunna jobba heltid, köra bil, ja det är många dystra tankar och ångest i det här. Men, en sak i taget.

Nu invänta stora stormen som är på väg. Vädermässiga alltså. Så får mina inre småstormar få sitt när allt är klart.

September bara nös till även om det varit en tung månad. Mått småskit om jag skall vara ärlig. Har lite svårt att hitta ljusglimtar i livet men dagarna de går ändå.

Det var dock energigivande att få besök från Gotland och min goa rytmikterapikollega som var ute på roadtrip med sin man och de var i stan för några nätter så de fick komma upp och hälsa på dagen efter mammas gamle barndomsvän var här så det blev en social helg. Så gott att ses och oj vad jag saknar den tiden när vi var igång och hade våra gemensamma träffar.

Mamma har haft lite tuffa veckor med de onda men börjar få ordning på nivå på kortison och smärtstillande. Fick en bra läkare på reumatologen så det känns tryggt. Nya trösklar, eller snarare borttagning och montering av lister, är gjorda och det tog några dagar för henne att sluta lyfta rulleracern – det går ju automatiskt 🙂 Jag märker att jag är van att kliva över dem för att spara hälarna och man känner sig lite fånig när man nästan stannar upp för att kliva över 🙂

Tänk, i måndags fick jag äntligen se det ”moderna” norrskenet. Det som är året runt vad det verkar. Syrran hörde av sig efter rundan med hunden och skrev att det lyste upp hela skogen. Skuttade ut och kollade norr ut över slänten och skogen bakom huset, såg bara att det var en fantastiskt gnistrande stjärnhimmel med tydliga stjärnbilder och litet fladder över trädtopparna. Vi har även väldigt mycket ljus runt huset vilket gör att det inte syntes så bra. Jag fick älga ner för backen och ner till vägen och kollade upp mot huset och då såg jag. Min mobil är skräpdålig men det var bra mycket finare för blotta ögat så jag stod och tittade och kände en liten ilning av förundran. Det är ju så fint även om det inte var något sprakande. Det var mitt tredje. Första gången var nog slutet av 80-talet i smällkalla vintern då vi stod utanför här och det fullkomligt sprakade och dansade blå/gröna skiftningar över hela himlen. Sedan tidigt 2000-tal på väg hem från en line dance träff, även då på vintern m sträng kyla. I måndags var det som sagt starka stjärnor och karlavagnen såg ut att balansera uppe på toppen av norrskenet. Som sagt ingen höjdarbild men den fick duga som minne.

Vi får se om det kommer fler tillfällen framöver. Ja de händer väl inte så mycket som sagt, dagarna och veckorna går. Denna veckan är det väl dags för anfall om det följer sitt mönster. Blir spännande om hormonbehandlingen påverkat något. Vallningarna är i alla fall bättre om än inte borta. Humöret… ja ni…. det är inte att leka med. Det är väl bra att känna men det är stormiga känslor. Kanske får börja med gladpillret igen, men vill avvakta och hoppas att familjen står ut någon månad till. Oktober får passera så hoppas jag att november landar i bokning av tester i Uppsala. Fick ett glatt brev från min lokale neurolog och jag blir mest irriterad. Kändes mest som att han var nöjd med att slippa ta tag i det hela för tillfället. Hör bara av dig om du har frågor. Jo visst. Så dags det. *Mummel, mutter…..*

Amigo är kastrerad och kämpar med sin tratt som är i vägen och välter ut vattenskålen titt som tätt. De var i alla fall nöjda men tror inte de har fått patologsvaret än om vad som orsakade förstorningen av ena kulan.

N och W flyttar till Stockholm inom kort och syrran har varit där och hjälpt till med att packa och E tar ju över lgh så hennes grejer skall in parallellt. Logistik på hög nivå. Samtidigt som E har varit i Sthlm på träff med övriga ungdomar som adjungerade i olika travbanestyrelser och till helgen är det utbildningsträff i Skåne och dagen innan hon åker skall hon ner med två hästar på tävling i Skåne, får köra hem dem och ta sig tillbaka… pappa J skulle möta upp och byta av henne i Göteborg och köra hem fyrbeningarna och hon kan ta tåget tillbaka ner. Nu verkar dock de som skulle flyga ner som bor norr över fått problem med inställt flyg så har hon tur blir datumet flytta, men det återstår att se.

Jaha, då tar vi tag i oktober och hoppas på en gladare sådan. Har i alla fall Gospeldagen den elfte och det ser jag fram emot även om ett par av låtarna har väldigt svårt att sätta sig, vet inte om den IQ-dödande medicinen även blockar musikaliska delen i skallen.. så här svårt har jag inte haft att träna in nytt. Tyvärr missar jag gemensamma 25-års firandet av NoW som är samma kväll. Men hoppas hinna in och säga hej när vi är klara och jag kan lifta med tenorkollegan in till stan. Inget händer och när det händer händer allt på samma gång. //Svejs!

Åtminstone i almanackan. Sköna temperaturer men regn och rusk och idag har det varit så mycket väder så jag vet inte vad. Kom en mer än rejäl skur och det blåste än mer hoppsan än vanligt så nu rensade det min blomtrappa och allt låg på sidan eller upp och ner. Precis lagom till våra kaffegäster kom. En kollega inom rytmikterapin som jag inte sett på många år och som med sin man är ute på en roadtrip och som annars är stationerade på Gotland. Så gott att ses och hej vad tiden rusade iväg. Saknar sammanhållningen vi hade innan det blev som det blev med organisationen.

Annars jobbar jag på och så har jag haft kontakt med Ackis och det skall bli två kompletterande uppföljningar så jag skall träffa neuropsykologerna och så skall jag göra en aktiveringskoll av hjärnan så de ser vart det jobbar när jag pratar, gör vissa rörelse eller hur det var. Det kan vara så illa att där jag har missbildningen/istappen med grå hjärnsubstans på höger sida sitter mitt språkcentra och då blir det absolut ingen operation. Neuropsykologiska biten är mycket minnes träning mm. De försöker att lägga det samtidigt så jag slipper åka upp fler gånger men vi får se, det var lite tajt nu så det blir troligen i november.

Tja, det händer inte så mycket även om det inte finns tid för allt. Blev mycket hemsidefix och krångel för en förening så det var malware och skit och det tog många timmar i anspråk, men nu så är allt flyttat och de är online igen men helt från scratch.

Kören rullar på, men jag vet inte om jag är så hookad länger som det är nu, we’ll see. Gospelfestivalen i oktober skall jag i alla fall vara med på.

Börjat med östrogen/gestagen och känner väl mer än jag gjort på länge, på gott och ont 😀 En månad till så märker jag om det även påverkar epilepsin. Sover i alla fall mycket bättre och vallningarna är inte lika många. Allt händer ju inte på en dag men det känns bättre.

Mamma har fått hjälp med tröskelfix så nu är de borttagna på övervåningen och jag märker att jag fortfarande kliver över dem även om de inte behövs 😊 Lättare för henne att ta sig fram med rollatorn.

Som sagt, trevligt besök idag och igår ringde en gammal lekkompis till mamma som hon inte träffat sedan en återträff som de hade med realen 1983. Han och frugan hade varit här på hans systers begravning och kände att nu ville han passa på att träffa mamma. Vår granne bodde granne med hans familj när hon var liten och jag ringde upp henne på messenger och hon var hemma och blev bra förvånad och kom över på kaffe och oj så många minnen som de delar. Har hört hans namn genom åren och det var roligt att få träffa honom.

Lite sammanfattning sedan augusti i alla fall. Hoppas ni har det bra där ute i bloggbyn och övriga som är inne och läser.

och i morgon är det back to work och första träffen med kören. Hann inte förra veckan men nu så måste jag iväg då vi har konsert den 27/8.

Helt klar med rabattfixet och gjorde en halvnelson igår när jag skulle få in spaden mellan perennen som skulle upp och de andra växterna. Trampade till, slant och vipplade åt höger, halkade på kantstenen och kämpade tappert i sidled ut på gräsmattan för att återfå balansen. Icke. Duns ner i backen och landade med facet ner i gräset. Tur det var mjukt, men glasögonen blev sneda så jag har nu de gamla igen. Chefen får bryta rätt dem i morgon.

I morgon är det även leverans av nya spisen. Det var både elfel och kretskort så det var inget mer att göra än att köpa ny då den har några år på nacken och är reparerad en gång tidigare för samma fel, då var det i o f bara stora plattan. Typiskt när jag väl fick ungsluckan ren. Nåja. Mycket bak på G framöver så vi måste ha en ugn som fungerar och det underlättar med plattor som inte går bananas på 1:an och bränner.

Summerar en bra semester även om vi ärligt inte varit utanför gårdsplanen värst mycket mer än för besök till stan, loppisrunda och födelsedagsmiddag. Men så är det ju när man inte bara kan ge sig iväg på egen hand. Det knölar till saker och ting.

Jo just ja, var ju ute och käkade på Hemma Hos med vapensystern som bjöd på försenad meny. Hur gott som helst men madre mia vad mätt jag blev. Inte van att äta så fet mat men huj huj så gott.

Nu lite TV-gloing innan det är dags att lägga sig i tid – och försöka somna. Lycka till 🙂

har inletts och fortsatt gå i sociala möten och styrelemötens-tecken. I måndags kom tre av mammas gamla klasskompisar och käkade lunch och fikade. Turligt nog hade vi gott väder och ingen tokblåst som det blev på tisdagen. En trevlig eftermiddag och de gick alltså ur skolan när de var typ 13 år – eller om de var 9 när de gick ur realskolan – och idag är alla 85. Rätt otroligt att de håller ihop än.

I tisdags kväll fick jag skjuts av syrran ner till hundgänget som hade styrelsemöte och de ville att jag kom och visade grejerna på datorn vi jobbar med och de fick ställa sina frågor. Trevligt gäng och ett par timmar gick i ett huj. Det var lite långt till hållplatsen från där vi var så syrran var snäll och väntade och vi timade shoppingen. Man får passa på 🙂

Det var minst sagt hård vind denna tisdag då Floris drev in och några av blommorna knäcktes men kunde varit värre då jag fick in mycket på altanen. Tagetesen knäcktes i lådorna men det var den längst ut så det får gå. Hoppas det kommer lite nytt. Flera veckor kvar på sommaren ändå. Tomaterna klarade sig rätt bra i hörnet så igår var det översyn.

Växthuset har fått in lite bus med en variant av gråmögel men jag är tuff och klipper bort mycket och låter det blåsa runt med dörren öppen. Så jag hoppas det hinner börja mogna mer under veckan så att det inte blir alla plantor som blir angripna. Har otroligt många tomater på G. En tomatplanta och vattenmelonen har dock fått flytta ut, eller ja de skall förpassas till stora komposten. Det blir ju lätt lite för fuktigt i växthusen så det är inte första gången men i år är jag mer med på banan så jag hoppas på det bästa. De ute i söderhörnet vid altanen har besök av stekellarver så det skakas och plockas… de har nafsat på några tomater men jag synar varje dag nu. Har väl ett 10-tal urnor där så alla kommer jag inte lyckas med, de trivs i de med många blad så de kan härja fritt. Biffisarna har klarat sig bättre.

Igår var det uppstartsmöte med samorganisationen så pensionärskuvösen gjorde skäl för namnet 🙂 De första droppade in vid 9 och kl 10 drog de igång. Mamma hade förberett det mesta men jag såg till att tima med ugnen och riset. Servade med fikat och så kom syrran och hjälpte mig med utdukning och disk och de for iväg vid 15-tiden. De trivdes 🙂 Vi var lite trötta på kvällskvisten.

Torsdag och idag är mamma iväg på första mötet med lokala pensionärsföreningen och syrran hämtade henne och är chaffis. Själv har jag fått i mig frukost, ska ladda medicinlådorna och sedan bege mig ut. Får nog försöka klippa lite gräsmatta och hämta ut borstaggregatet i gamla garaget för det är mycket gräs. Nu tokregnade det ju på det jag hann klippa i söndags men det är raksträcka på det mesta som är kvar så det som kommer bort kommer bort. Vi har aldrig haft en sådan här grön gräsmatta hela sommaren vad jag minns. När värmeperioderna kommer brukar det bli hömatta och man slipper klippa på några veckor. Icke. Med trasig gräsklipparmotor drog det iväg. Sedan vill jag ha lägre klipp än vad hjälpen använde så det blev ju långt på studs. Därav allt överskott. Dock måste det komma ner så det får bli en städrunda.

En vecka kvar. Varit en lång semester, men inte långsam. Hoppas hinna med lite av vad jag har på to-do-listan ute till veckan då det verkar bli ”normal” sommar. På måndag börjar körträningen igen så jag skall väl ta en tur. Tror jag.

I eftermiddag skall vi ta mina stygn på benet. Japp jag låter mamma göra det och jag är med och hjälper till. Anfallen har lyst med sin frånvaro i en månad – kors. Senast var när det var fullmåne och det är på lördag men det var ju en torsdag jag fick registreringen så det borde vara idag. Tycker jag känt som små knäpp i skallen men det är ingen känning av anfall som de varit tidigare, så jag vet inte om det är i skallen eller nacken. Som sagt skall det bli intressant att se när neurologen i stan hör av sig. Har medicin från Uppsala så jag klarar mig bra länge och även på senaste utskrivna dosen av grundmedicinen så nu avvaktar jag och hoppas det inte blir några anfall så jag behöver höja dosen. Fram i höst får jag förhoppningsvis svar från Uppsalas utredning. Har även skrivit till min barnmorska och bett om att få testa hormoner för jag har haft vallningarna från helvetet i flera veckor nu. Så jag skulle grunna sa hon och åka på utredningen och sedan återkomma. Vilket jag nu gjort. // Hej hej från klimakterietanten (förhoppningsvis är jag ingen klimakteriekossa även om hon brölar invärtes ibland 😀 )