Handduksväv

2 svar

Kanske skulle det gå att väva ytterligare några centimeter, men nu klipper jag ner. En kort varp är det, till sex handdukar. Tekniken är en variant av sålldräll, som jag har tagit ut efter ett väv i en provsamling från en sedan länge nerlagd vävutbildning på Fellingsbro folkhögskola. HÄR finns väven i ett blogginlägg från ett besök hos Fellingsbro hembygdsförening 2015 och HÄR är ett inlägg med en tidigare handduksväv som jag vävde strax efter besöket i Fellingsbro. Av en händelse fick jag se att sålldrällsvarianten finns i boken Handdukar och duktyg av Gertrud Ingers från 1953. Kanske hade den som vävde på Fellingsbro folkhögskola tagit vävsedeln från boken. Jag har solvat på ett i mitt tycke mer logiskt sätt än i boken.

Den här gången valde jag bomullsgarn 12/2 i varpen med 12 trådar/cm. Till inslag blev det lintow 10. Garnerna har funnits länge i mitt förråd och det känns fint att garnlagret minskar en liten aning.

Nu ska handdukarna fållas, hankas och tvättas innan de är klara för användning. Hoppas ingen blir upprörd när jag berättar att jag fållar med symaskin och att banden i hankarna inte är handvävda.

Några tidigare moment innan det var dags att väva: varpning, förskedberäkning och pådragning.

En dag fylld med kreativitet

7 svar

Igår (2026-01-18) tog jag tåget till Vingåker. (Jag åker kollektivt så ofta det går. Numera har jag bara några minuters promenad till stationen i Eskilstuna, med bra förbindelser åt flera håll, och busshållplatser finns i nästa kvarter. När vi bodde på landet, i 40 år, var bilåkning den enda möjligheten att ta sig någonstans.)

Målet i Vingåker var Säfstaholms slott, centralt beläget i samhället. Hemslöjdsföreningen Sörmland hade bokat Karin Sterner som inspiratör under rubriken Reknit – laga, förändra, förvandla dina stickade plagg. Vilken härlig dag det blev! Under Karins ledning bubblade det av idéer, kreativa tankar väcktes och ”tråkiga” plagg, plagg med hål, med fel passform omvandlades. Det klipptes, repades upp, stickades nya bitar. En alldeles för stor tröja blev en kjol, en snäv halsringning vidgades, en trång tröja blev en kofta, ett för kort plagg förlänges, ett för långt plagg blev kortare, ett ratat plagg fick ny kärlek.

Jag hade en plan på hur en tunika skulle göras om, men jag fick nya idéer av rummets samlade kreativitet och ändrade mig. Så småningom visar jag vad inspirationsdagen ledde till för min del.

Karin Sterner finns på Instagram som Letstig, titta HÄR. HÄR är hemsidan med information om kommande kurser.

Som extra bonus tog jag en titt på detaljer på Vingåkersdräkterna som är utställda i ett rum på slottet.

Dogmabroderi – del 13

6 svar

Under förra året, 2025, deltog jag i en broderiutmaning arrangerad av danska Lisbeth Degn, broderande konstnär. I facebookgruppen Dogme Broderi / Dogma Embroidery presenterade hon en liten broderiuppgift en gång i veckan. HÄR finns mina broderier och mer information om projektet.

Nu har jag 52 små broderade lappar liggande i en hög på arbetsbordet. I facebookgruppen visar andra medlemmar hur de har bundit olika typer av böcker som de har satt in sina broderier i. Vad ska jag göra med mina?

Jag går till bokhyllan och bläddrar i några böcker för att leta idéer.

Papper och stygn av Monica Langwe
The art of the fold av Heidei Kyle och Ulla Warchol
Little book of bookmaking av Charlotte Rivers

Jag tittar i mina gömmor också och hittar en liten bok som är resultat av distanskurs som India Flint gav 2019, titta HÄR. Jag fullföljde inte kursen, annat krävde uppmärksamhet, men det blev en liten bok i alla fall.

Så, vad gör jag nu med mina 52 broderier? Jag funderar ett tag till.

Planerar nästa väv

12 svar

Vävstolen är tom, men snart ska en ny väv upp. Handdukar i lin har jag tänkt mig den här gången. Många kilo lingarn finns i mitt förråd, t ex nästan tre kilo av garnet på bilden, oblekt lingarn 16. Garnet har jag fått second hand av någon, som har fått det av någon osv. Tyvärr är de stora härvorna lite krångliga att hantera med de redskap som finns till hands. Nu sitter härvan på två nystvindor och med lite hjälp går det att använda nystmaskinen och göra nystan som jag kan spola inslagsgarn från senare. Varpar gör jag med något annat garn ur förrådet.

Men möjligheterna är så många och jag har svårt att bestämma mig. Ska jag väva en ”vanlig” kypert, någon annan kypertvariant på fyra skaft eller fler, kanske tuskaft, eller kypert och tuskaft i kombination? Ska jag ha oblekt lin i varpen, kanske med en rand i annan färg, eller blekt lingarn, eller kanske bomullsgarn? Det enda jag är nästan säker på är att inslaget ska bestå av det oblekta lingarnet på härvor. Jag tittar i pärmar och i bokhyllan för att leta efter idéer bland mina tidigare vävar och hittar saker som kan inspirera. Färdiga produkter har jag bara ett fåtal. Jag har ju oftast vävt för försäljning eller ibland på uppdrag.

Jag hittar ett par prover från löparvävar, båda från 2009, i lite grövre kvalitet än jag tänker mig till handdukarna. Den röda cottolinväven är vävd i kypert med svarta ränder i varprips. I den oblekta linvarpen har jag kombinerat kypert och panama. Båda skulle gå att anpassa till en tunnare väv.

En liten folder med vävprov och vävsedel är allt jag har av ett uppdrag jag gjorde för Örebro läns museum 1994 i samarbete med dåvarande hemslöjdskonsulenten Anntott Parholt. Kospenenhandduken i kypert har bomullsvarp och ett grovt inslag av lingarn. Strax till höger om mitten på på det lilla provet syns ett solvfel, medvetet eller omedvetet, som jag behöll från originalhandduken. Jag vävde ett antal handdukar med den gamla kospenehandduken som förlaga och som fanns till försäljning i museets butik. En av dem anas på bilden från boken Gästabordet (år 2000) av Lena Hellström och Sune Högberg.

Här är handdukar i linne som jag gjorde till tidskriften Vävmagasinet, troligen i slutet av 1990-talet. Tidningen har jag inte kvar, men handduken och vävsedeln finns i boken Vävglädje från Vävmagasinet, utgiven 2004. Det är en enda svart rand i varpen och kyperten vänder mitt i det svarta. En av handdukarna har hopknutna efsingar som inslag. (Efsingar är det sista av varpen, det som blir kvar i vävstolen när det inte går att väva längre.)

Efsingar är också inslaget i linneväven som jag sydde ett fodral till rundstickor av, titta HÄR.

Nu hoppas jag att jag snabbt kan fatta ett beslut och sätta igång. Fortsättning följer.

Dogmabroderi – del 12

4 svar

Det här är mitt tolfte blogginlägg i ett årslångt broderiprojekt.

Danska Lisbeth Degn, broderande konstnär, har i facebookgruppen Dogme Broderi / Dogma Embroidery presenterat en liten broderiuppgift en gång i veckan under 2025. Här är mina lösningar på uppgift nr 49 – 52, dvs uppgifterna för alla årets veckor är avklarade. Men det återstår arbete. De 52 små broderierna, 12 x 12 cm, ligger fortfarande i en hög på mitt arbetsbord och väntar på att jag ska bestämma hur de ska monteras.

Temat hela året har varit Cirklar. Dogma betyder i det här fallet att Lisbeth ger oss ett antal regler att följa. Varje vecka har hon lagt ut en film, ca 30 minuter, på Youtube där hon visar och förklarar veckans uppgift. Något enstaka stygn har förekommit mer än en gång, t ex varianter av langett och kedjestygn, men annars har vi sytt nya stygn så gott som varje vecka.

HÄR finns mina blogginlägg om projektet samlade och där finns mer information om upplägget.

Nästa år, 2026, fortsätter Lisbeth Degn att dela med sig av sina broderikunskaper i fler dogmauppgifter på facebook. Den här gången kommer utmaningarna en gång i månaden och blir lite mer omfattande. Jag har anmält mig!

Sista numret

8 svar

Efter drygt 40 år upphör tidskriften Vävmagasinet i sin nuvarande form. Häromdagen kom sista numret, nr 4 2025. De första ca 20 åren gav Lillemor Johansson med team i Glimåkra ut tidningen. Sedan tog Tina Ignell över och styrde från Linköping.

Jag har prenumererat nästan ända från början och fyra gånger per år har efterlängtad läsning hamnat i brevlådan. Allt som har med vävning att göra har genom Vävmagasinet spridits till textilintresserade runt om i världen. Tradition och historia har fått ta plats och har delat utrymme med ny teknik, nya material och textila experiment. Utställningar, utbildningar och litteratur har presenterats. I välskrivna reportage har vi fått möta människor med olika ingång i den rikedom av uttryck och kunskap som finns inom vävningen. Varje nummer innehåller ca 10 vävsedlar. Ca 40 år x 4 nummer x 10 vävsedlar innebär att ca 1600 vävar har presenterats för och inspirerat alla oss som är intresserade av vävning.

Vävmagasinet med sitt övergripande innehåll kommer att saknas hos mig. Men helt och hållet försvinner den inte. Tina Ignell fortsätter och gör om tidskriften till ett bookazine, en mix mellan bok och magasin, med ett nummer per år. Första numret i september 2026 har mattor som tema. Det ska bli spännande!

På omslaget i sista numret syns en väv från utställningen Livet och trasornas väv hos Sven-Harrys Konstmuseum vid Vasaparken i Stockholm, Swedish Forest av Helena Hernmark, vävd hos Alice Lund Textilier. (Utställningen pågår t o m 2026-03-15, HÄR finns ett blogginlägg från mitt besök i höstas.)

Jag läser också om utställningen Ung Väv från vävmässan VÄV2025 i Gävle i höstas. Jag var ju på vävmässan (titta HÄR), men missbedömde tiden och missade Ung Väv. Nu får jag en ny chans bara några minuters promenad hemifrån när utställningen visas på kulturkonventet Folk och Kultur 4 – 7 februari 2026 här i Eskilstuna. HÄR finns turnéplanen för Ung Väv.

Här är ytterligare ett par exempel på innehållet i sista Vävmagasinet, ett reportage om Eva Vargö som har specialiserat sig på att använda papper i sina vävar och ett reportage om Sonja Berlin som använder sig av brickvävning i sin konst.

Stjärnor och annat pynt

3 svar

Nu får den betraktas som klar, stjärnan som sitter utomhus på väggen intill vår ytterdörr.

Så här långt kom jag när jag var på en workshop hos Konstfrämjandet i Örebro en eftermiddag förra veckan (2025-12-10). Stjärnan bygger på ukrainsk tradition, förmedlad av Tania Kutniakhova. Vi deltagare inspirerades av hennes berättelser om ukrainskt firande kring julhelgen och gick in i varsin process i tillverkningen av stjärnor.

Igår kväll fick jag idéer till att fortsätta på min stjärna när Anny Liivamäe höll i en workshop på Eskilstuna Stadsmuseum. Här är några av Annys fina julgransprydnader.

Återbrukat material användes både i Örebro och i Eskilstuna. Godispapper, broschyrer, tapetrester, värmeljuskoppar, tomma kaviartuber och en massa annat ”skräp” sätter fart på fantasin. Det är kul att göra nytt av skräpet!

Ljus i mörkret

Lämna ett svar

Hoppas ni har en fin Luciadag!

Kanske har jag visat den här bilden tidigare. Min lillebror, grannpojkarna och jag går Lucia hos grannarna i hyreshuset cirka 1960. Nöden har ingen lag, så en av pojkarna fick en påse som stjärngossemössa och två fick låna pappans vita skjortor.

För att fira att ljuset snart kommer tillbaka bjuder jag på portokostnaden vid köp i min butik på bloggen vid beställning senast 2025-12-31. HÄR finns butiken med information.

I butiken finns just nu
– ullgarn till broderi, redgarn
– materialsats till yllebroderi, blomma eller fågel

Just nu finns det också en begränsad mängd svart vadmal för den som vill brodera ett eget motiv. Jag klipper tyget i önskat mått. Kontakta mig om du är intresserad!

Utställningar i närområdet

2 svar

Två utställningar har jag sett de senaste dagarna. Till Emma Hasselblads utställnings hos Mälarsjukhusets konstförening tog jag en promenad. Till Torshälla blev det en kort busstur och ett besök på Ebelingmuseet, där elever på Eskilstuna folkhögskolas utbildning Recycle Design ställer ut.

Emma Hasselblads textila verk såg jag hos POM Gallery i Mariefred i somras, titta HÄR. Nu var det fint att se mer av hennes stora stickade växter, den här gången med maskrostema. Hon stickar med med grova stickor och många olika sorters garner, ofta köpta second hand, valda för att uppnå önskade strukturer, ytor och former.

Utställningen på Mälarsjukhuset i Eskilstuna pågår t o m 2026-01-15, öppet vardagar kl 08.30 – 14.30.

Inspiration från Karin Larsson har varit ett tema i år hos utbildningen Recycle Design på Eskilstuna Folkhögskola. HÄR finns bilder från vårterminens utställning, då eleverna arbetade med mjuka material. Under hösten är materialen hårda. I utställningen på Ebelingmuseet visas möbelhybrider, tillverkade av minst två kasserade möbler. Särskilt mycket gillade jag Emma Hurtigs charmiga Karins kuriosakabinett. Hon har använt sig av en skolbänk, nattduksbord, ett skåp, en kryddhylla, plåtburkar, trälådor med mera.

Utställningen pågår t o m 2025-12-14. HÄR finns information om utbildningen.

Lappar och lagar

Lämna ett svar

Någon gång för 25 – 30 år sedan vävde jag den här tunna, smidiga halsduken som maken använder nästan varje dag under vinterhalvåret. Halsduken är vävd i tuskaft med redgarn 20/2 i varpen och ett mjukt lammullsgarn i samma tjocklek som inslag. Nu hade inslagsgarnet slitits ut och lösts upp där halsduken brukar vikas. Jag erbjöd mig att väva något liknande, men det var just den här halsduken han ville ha. Dags att laga! Bland restgarnerna fanns ett litet nystan av inslagsgarnet och jag började fylla i de utslitna inslagstrådarna. Men det tog en evig tid och blev inte bra, så jag fick hitta på något annat. Bland tygresterna låg bitar av en utsliten skjorta, ett tunt och mjukt bomullstyg. Det fick bli en lapp och med det gamla inslagsgarnet sydde jag förstygn i varp- och inslagsriktningen. Jag är nöjd med min insats och maken är nöjd med sin lappade halsduk.

Ännu ett lagningsprojekt är på gång. Ett par svarta långbyxor har har fått hål på knäna, orsakade bl a av att jag kröp runt i skogen i somras och plockade blåbär. De bästa bitarna av två kasserade skjortor får komma till användning som lappar.

Jag klarar mig fint utan de här byxorna, så det är inte lika bråttom att få dem lagade som det var med halsduken. Det blir några rader stygn då och då i ett långsamt, meditativt tempo. Den som vill använda sig av japansk vokabulär kan säga att jag ägnar mig åt sashiko (= förstygn) och boro (ungefär = att laga textilier med lappar och sashiko).

HÄR finns inlägg samlade som innehåller olika typer av lagningar. Scrolla ner en bit så dyker det upp ett par långbyxor som jag lagade på liknande sätt för några år sedan. De är borta nu och användes tills det inte längre kändes motiverat att fortsätta laga.

Dogmabroderi – del 11

Lämna ett svar

Det här är mitt elfte blogginlägg i ett årslångt broderiprojekt.

Danska Lisbeth Degn, broderande konstnär, leder facebookgruppen Dogme Broderi / Dogma Embroidery och presenterar en liten broderiuppgift en gång i veckan under 2025.

Temat hela året är Cirklar. Dogma betyder i det här fallet att Lisbeth ger oss ett antal regler att följa. Hon lägger ut en film, ca 30 minuter, på Youtube där hon visar och förklarar veckans uppgift. Här är mina lösningar på uppgift nr 45 – 48.

HÄR finns mina blogginlägg om projektet samlade och där finns mer information om upplägget.

Garn och tyg

2 svar

Vilka underbara garner jag har på stickorna! En väst/slipover till mig själv ska det bli. Jag stickar med dubbelt garn, en tråd Tynd uld, ett ekologiskt ullgarn med 5.600 m/kg, och en tråd mjuk och tunn Alpaka, 8.000 m/kg. Garn och beskrivning till Ærmeløs har jag köpt från Hyggestrik i Danmark, titta HÄR. Den fysiska butiken på Jylland har nyligen stängt, men det går att beställa på nätet, även om sortimentet har minskat.

När jag ändå beställde så blev det ytterligare några hekto Tynd uld, ljusgrått som jag ska väva av. Tillsammans med restgarner ur förrådet blir garnet perfekt till sjalar i varptaqueté, en teknik som jag har använt till många sjalvävar. HÄR finns en del av dem, de som jag vävt sedan jag startade bloggen. Dessförinnan satte jag upp cirka tio olika varianter som inte är dokumenterade med foton.

Några meter svart vadmal, Polar, från Harry Hedgren (titta HÄR) har också inhandlats. Kanske blir det någon kudde i yllebroderi, men framförallt ska tyget användas till de små materialsatserna till broderi som finns HÄR i min butik på bloggen.

Före och efter

2 svar

Två svart-vita halsdukar i dubbelväv har kommit ut ur vävstolen och har fått varsitt färgbad.

Numera väver jag nästan bara halsdukar och oftast korta varpar, ca 5,15 meter till två halsdukar. Det är inte vävningen som lockar mig mest. Det roligaste är att planera och att sedan se om det blev som jag tänkt mig. De här två är en variant av dem som jag visade HÄR. Nu valde jag att ha mer vita partier och att placera de rutiga rutorna på annat sätt.

Jag färgar med färgpulver från Färgkraft.
Blandning till den rostfärgade, % färgpulver till 100 gram material som ska färgas:
1 % av gul nr 5, 0,1 % av röd nr 8 och 0,1 % av lila nr 12.
Den blågröna är färgad med 0,4 % grön nr 4.

Ull i Arboga

Lämna ett svar

Tips till den som råkar befinna sig i närheten av Arboga denna vecka: Besök biblioteket och Köping-Arboga-Kungsör Slöjd- och hantverksförenings fint arrangerade utställning om ull. Jag var där i går 2025-11-11 när utställningen öppnade. Öppettider resten av veckan: onsdag, torsdag kl 15.00 – 19.00, fredag 12.00 – 16.00 och lördag 11.00 – 14.00. Slöjdare finns på plats och visar olika hantverk med ull.

Här är några exempel på vad jag fastnade för. Växtfärgat, virkat, stickat, broderat, sytt, vävt och tovat. Ull är ett fantastiskt material!

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

Även en gråmulen tisdagseftermiddag i november är det fint utefter Arbogaån.

Skulpturen Langen går – ge järnet! minner om tiden då Arboga blev rikt av järn och sjöfart, när järnet från Bergslagen lastades på båt i Arbogaån för vidare färd ut i världen. Konstnär: Lasse Nilsson.

Dogmabroderi – del 10

Lämna ett svar

Det här är mitt tionde blogginlägg i ett årslångt broderiprojekt.

Danska Lisbeth Degn, broderande konstnär, leder facebookgruppen Dogme Broderi / Dogma Embroidery och presenterar en liten broderiuppgift en gång i veckan under 2025. Torsdagar kl 12.00 kommer uppgiften i gruppen på facebook. Där finns album där vi som deltar kan visa våra broderier. Det är så kul att se hur andra har löst uppgiften.

Temat hela året är Cirklar. Dogma betyder i det här fallet att Lisbeth ger oss ett antal regler att följa. Hon lägger ut en film, ca 30 minuter, på Youtube där hon visar och förklarar veckans uppgift.

Här är mina lösningar på uppgift nr 40 – 44. Jag har lagt till några egna regler. Tänk inte för mycket. Gör inte om ifall du är missnöjd. Använd bara material från eget förråd. Storlek ca 12 x 12 cm. HÄR finns mina blogginlägg om projektet samlade och där finns mer information om upplägget.

Workshop broderi

Lämna ett svar

Tidigare i höstas hade min kollega Stella Lenander Dalqvist och jag en fulltecknad workshop i broderi på Eskilstuna Konstmuseum. Nu är det dags igen, lördag 22 november 2025 kl 13.00 – 15.30.

Den här gången utforskar vi ytor och strukturer med avstamp i konstmuseets samling. Med hjälp av nål och tråd modifierar vi det släta tygets yta och skapar våra egna uttryck.

Workshopen är gratis och kräver inga förkunskaper. Material ingår.

Begränsat antal platser. Anmälan sker till konstmuseet@eskilstuna.se. Du kan även anmäla dig via telefon 016-7101369 under museets öppettider (onsdag-fredag 11.00-16.00, lördag-söndag 12.00-16.00).
FULLBOKAT!

HÄR finns museets hemsida.
HÄR finns Stella på Instagram, @stygnoflora.

Blocktryck

Lämna ett svar

Igår (2025-11-02) gick jag på kurs några eftermiddagstimmar hos Ateljé Ersta på Söder i Stockholm. Elena Semenova Esmail ledde oss och delade generöst och inspirerande med sig av sina omfattande kunskaper i att trycka mönster med block på textil.

Vi använde oss av textilfärg och Elenas stämplar/block skurna av liggunderlag. På ett fiffigt sätt skär hon olika former som går att kombinera i ett otal varianter.

Elena uppmanade oss att inte tänka för mycket, utan bara sätta igång och prova oss fram. På några timmar hinner man, dvs jag, bara börja se möjligheterna och rikta in hjärnan på hur det hela fungerar.

Trycken med cirklar och med rutor är jag nöjd med! Det blir säkert en fortsättning.

Elena hade med sig exempel på sina egna fantastiska tryck, gjorda med en skicklighet som kräver betydligt mer än några försök en söndagseftermiddag.

HÄR finns information om Ateljé Ersta, en kreativ mötesplats med stort utbud av kurser och evenemang. Jag kommer att hålla mig uppdaterad och återvänder säkert i ett annat sammanhang.
Elena finns HÄR på Instagram, @elenaesmail_se. HÄR finns bilder i ett blogginlägg från hennes utställning hos Stenhuset i Surahammar i september 2024.

Materialiserad saknad

Lämna ett svar

Idag (2025-11-01) blev det en tur några mil norrut för ett besök på Hallstahammars konsthall och vernissagen på Erik Torstenssons innehållsrika utställning Undersökningar av frånvarons material. Jag är så nöjd att jag fick möjlighet att se hans verk på riktigt, inte bara på Instagram, och att prata med honom om hans arbete, om hur tillfälligheter spelar in och om hur en sak kan leda till nästa. HÄR finns Eriks konto på Instagram, @man_of_wool.

I sitt konstnärskap försöker Erik på olika sätt materialisera saknad, förlust, frånvaro, det som inte finns kvar. ”Inte bara, såklart, men glädjen har inte samma behov att tolkas och diskuteras”, säger han i skriften som hör till utställningen. Utställningen pågår t o m 2025-12-31, öppettider mm finns HÄR.

I examensarbetet från HDK, Göteborgs Universitet, år 2022 (titta HÄR) utgick han från de fotografier av Lilli Zickerman (titta HÄR) som finns i en studiesamling på Konstfacks bibliotek. Han sökte efter bilder på nötta och trasiga textilier, föremål som vanligtvis inte anses ha något värde och som inte brukar dokumenteras. Zickermans foton fick bli utgångspunkt för en serie vävar där de saknade partierna i de gamla fotograferade textilierna inte har fyllts i, utan fått vara kvar omönstrade i de nya textilierna. Vävnaderna från examensarbetet är framställda i en digital jaquardvävstol, som råkade stå oanvänd på HDK.

.

.

Eriks ordinarie ateljé, där han väver på en traditionell vävstol, har varit stängd p g a renovering. I den tillfälliga lokalen fick han hitta nya sätt att arbeta.

Bilderna av sammanvävda trådar är utförda på papper med klistermarmorering. Klistret har skrapats bort och motiven består av frånvaron av klistret.

Lapptäckena är tillverkade i hans egen teknik med klister och maskinsöm. Det regelbundna rombmönstret har brutits med lappar i oblekt linne, som kan uppfattas som en referens till de slitna textilierna i Zickermans fotosamling.

Halsdukarna har fått färg

3 svar

De svart/vita halsdukarna i dubbelväv har fått färg. HÄR finns tidigare inlägg med bild på halsdukarna innan de färgades och information om väven.

Jag valde att färga den ena halsduken lite dovt blå och den andra i en kulör som kanske kan kallas olivgrön (ungefär som oliver på burk med pimiento). Färgen, avsedd för animaliska fibrer, kommer från Färgkraft, titta HÄR. Det blev bra! Jag är så nöjd med halsdukarna och sätter nog upp ännu en svart/vit halsduksväv.

Här är mina färgblandningar, % färgpulver till 100 gram material som ska färgas:
Blå: 0,15 % av färg blå nr 1 och 0,15 % av färg blå nr 2.
Oliv: 0,1 % av färg blå nr 2 och 0,5 % av färg gul nr 6.

Dubbelväv – fortsättning

Lämna ett svar

Nu kommer fortsättningen om halsdukarna i dubbelväv som jag visade häromdagen, titta HÄR.

Jag får ofta frågan om det finns en vävsedel till halsdukarna. Det gör det inte. Mina anteckningar är bara avsedda för mig, men jag berättar gärna hur jag gör så att den som vill kan göra sin egen variant.

Varp och inslag består i den här väven av ullgarn 20/2, s k redgarn med ca 10.000 meter/kg. Dubbelväven kräver 8 skaft och 8 trampor. Det är 7 trådar/cm i varpen i varje vävlager och jag skedar 4 trådar i rör i en 35-rörssked. Inslagstätheten kan vara lite svår att bedöma. Ullvarpen sträcks ut i vävstolen och när väven klipps ner släpper spänningen och garnet drar ihop sig. Jag håller koll genom att mäta efter varje vävd ruta. I just den här väven säger erfarenheten att två rutor i sträckt varp bör vara 8,25 cm för att rutorna ska få bra proportioner. Jag vet också att när jag väver ränder så ska båda skyttlarna vara i höger sida vart 8:e inslag. Om de är någon annanstans kan jag vara säker på att mina tankar ett kort ögonblick farit iväg från det rytmiska arbetet i vävstolen och att jag då har skyttlat eller trampat fel.

Varje halsduk slutar och börjar med några hårdare slagna inslag på motsatt parti för att få en stabilare kant att dreja fransarna mot. Jag slår också in lite restgarn som petas bort allteftersom fransarna drejas. Mellan halsdukarna lägger jag in 8 spröt, ca 2 cm breda, för att få lagom långa fransar.

.

Halsduksväven är nerklippt och fransarna är drejade. Men halsdukarna är inte klara ännu. De ska ju färgas!

Fortsättning följer.

Stickning

8 svar

En tröja delvis stickad av restgarner är klar. Jag är så nöjd! HÄR finns bilder på tröjan när den var kvar på stickorna.

Tröjan Sprinkles av Lone Kjeldsen, Hyggestrik såg jag i ett inlägg på Instagram och tänkte att det fanns passande garner i mitt förråd. Bilden på den färdiga tröjan har jag lånat från hennes konto på Ravelry och beskrivningen har jag köpt därifrån, titta HÄR. 

Men kunde jag hålla mig till beskrivningen? Nej, jag gjorde en del val som gör att min tröja skiljer sig ganska mycket från originalet. Jag valde andra, lite tunnare garner än formgivaren. Någon ficka ville jag inte ha. Min tröja är längre och mer kroppsnära. Ärmarna har intagningar och är inte lika vida som på tröjan från Hyggestrik. Så det är tveksamt om jag verkligen har stickat en Sprinkles. Men nöjd är jag i alla fall!

Den bruna kjolen i ylletrikå, inköpt för ca 25 år sedan, passar perfekt till tröjan.

Ännu en dubbelväv

2 svar

Nu blir det som det brukar bli när jag inte kan bestämma vad som ska upp i vävstolen. Jag väljer att väva en variant av en gammal favorit, halsdukar i dubbelväv. HÄR finns blogginlägg med dubbelvävar samlade, mina och andras.

Efter några skisser och lite matematik är det dags att varpa, en kort varp till två halsdukar.

.

De första halsdukarna i dubbelväv vävde jag för 9 år sedan, i oktober 2016, titta HÄR. Det blev två halsdukar i svart och vitt redgarn 20/2 med 8 tr/cm i varje lager. Jag tyckte att väven blev en liten aning för tät, så i nästkommande halsdukar i samma material valde jag 7 tr/cm. De svart/vita halsdukarna färgades med syrafärg från Färgkraft och jag fick en gråblå och en grön halsduk. Så ska jag göra även denna gång. Den svart/vita väven ska få färg så småningom.

Pådragningen får jag hjälp med, men alla övriga moment i uppsättningen gör jag helst och snabbast på egen hand.

Vävning på Sven-Harrys

Lämna ett svar

Livet och trasornas väv är namnet på en fantastisk textilutställning hos Sven-Harrys Konstmuseum vid Vasaparken i Stockholm. På fem våningsplan visas vävar av trettiotre deltagare. Ett antal anonyma väverskor är dessutom representerade med gamla trasmattor.

Citat från museets hemsida: Här står vävstolen i centrum, inte bara som verktyg, utan som en symbolisk plats där hantverk, minnen och konstnärligt uttryck möts. Utställningen är en hyllning till vävstolen – ett avgörande redskap som burit minnen, mönster och berättelser genom århundraden. Här binds trådarna mellan hand och tanke, historia och samtid, individ och kollektiv.

Livet och trasornas väv pågår t o m 2026-03-15. HÄR finns öppettider och information om kommande visningar och föreläsningar i samband med utställningen.

Jag gick runt på egen hand i en timme och deltog sedan i en visning, men avvek ungefär i mitten för att hinna till Konsthantverkarna på Söder innan tåget gick hemåt (titta HÄR). Jag kommer tillbaka till Sven-Harrys! Det finns så mycket intressant som jag vill ägna lite mer tid till.

Hjärtat tog ett litet glädjeskutt när jag kom in i första salen och såg den blå trasryan (1934) från Märta Måås-Fjetterström (1873 – 1941). Titta i mitten på första bilden. Hon vävde inte själv, utan ryan är vävd av någon anställd i ateljén i Båstad.

Under den blå hänger en ljus trasrya från samma ställe, Pärlhönset (1936).

Här kommer blandade bilder från utställningen i slumpvis ordning.

Detalj av Kärnfrukt (1942), Barbro Nilsson (1899 – 1983).

Slarvtjäll (1999), Ulla Parkdal (f. 1939).

Rya Keramiska ugnen (1949), Viola Gråsten (1910 – 1994).

The Metamorphosis of Weaving II (2020), Miriam Hemström Farsi (f. 1990).

Guiden berättar om Draperade rutor (2023), Miriam Hemström Farsi (f. 1990).

Ett av 64 små prover (1995 – 2021) vävda med yorokesked (solfjäderssked) , Åsa Pärson (f. 1970).

Speedrun (2023), triptyk, varpikat, Malin Parkegren (f. 1992).

Studenter från Capellagården och Handarbetets Vänner (HV) väver i utställningen vissa tider. Här är det en ikatväv från HV.

Det kommer aldrig tillbaka (2022 – 2023), Gustaf Helsing (f. 1993).

Memories of Stockholm (2025), Seoyoung Shin (f. 1979).

Generation (2024), Ellen Christensson (f. 1999), plattväv i tre delar vävd av restgarner från en släkting.

Finger labyrint (2024), Estelle Bourdet (f. 1990).

Gammal trasmatta vävd i fyra våder som sytts samman.

Gammal trasmatta.

Lotta Sjöbergs broderade bilder

2 svar

Lotta Sjöberg ställer ut hos Konsthantverkarna i Stockholm. Det är fjärde gången på ett par år som jag ser hennes broderier. Varje gång blir jag fnissig, upplyft och eftertänksam. Med (svart) humor och ordlekar behandlar hon ämnen som kvinnlighet, ensamhet, psykisk ohälsa, samhällsnormer och relationer. Utställningen hos Konsthantverkarna har namnet Live today, dye tomorrow och pågår t o m 2025-10-22. HÄR finns mer information.

HÄR finns ett inlägg från hennes utställning tillsammans med Mikael Jacobsson i Ullsta utanför Stjärnhov i Sörmland förra året (2024).
HÄR är bilder från Hälleforsnäs 2023. Då ställde hon ut tillsammans med Anna Nordström.
År 2023 såg jag också hennes separatutställning hos Arbetets museum i Norrköping, titta HÄR.

Natural beauty, helhet och detalj.

.

.

.

.

.

Dogmabroderi – del 9

2 svar

Det här är mitt nionde blogginlägg i ett årslångt broderiprojekt.

Danska Lisbeth Degn, broderande konstnär, leder facebookgruppen Dogme Broderi / Dogma Embroidery och presenterar en liten broderiuppgift varje torsdag under 2025. Temat hela året är Cirklar. Dogma betyder i det här fallet att Lisbeth ger oss ett antal regler att följa. Innanför reglerna finns det stora möjligheter till egna varianter, beroende bl a på vilka material vi råkar ha i våra skåp och lådor. Varje vecka lägger Lisbeth ut en film, ca 30 minuter, på Youtube där hon visar och förklarar veckans uppgift.

HÄR finns mina blogginlägg om projektet samlade och där finns mer information om upplägget.

Nu visar jag mina lösningar på uppgift nr 36 – 39. Lisbeth Degn, och många av deltagarna, har bundit en bok som broderierna sätts in i. Därför är uppgifterna ofta formulerade så att de färgmässigt passar ihop två och två på ett uppslag i boken. Mina små tygbitar (12 x 12 cm) ligger fortfarande i en hög på arbetsbordet i väntan på att jag ska bestämma hur de ska monteras.