P� allt fler hemsidor runt om p� webben ser man att folk skrivit att
de har copyright p� sina sidor. Men vad betyder egentligen copyright?
P� denna sida t�nkte jag reda ut begreppen och de oklarheter som kan
finnas hos de flesta av oss ang�ende upphovsr�ttslagen.
- Vad �r skillnaden mellan upphovsr�tt och copyright?
Copyright �r det engelska ordet f�r upphovsr�tt,
sv�rare �r det inte.
- Hur l�nge �r ett verk skyddat av upphovsr�ttslagen?
Ett verk �r skyddat i och med att det skapas. Upphovsr�tten
f�rsvinner normalt 70 �r efter upphovsmannens d�d.
Man beh�ver inte heller g�ra en ans�kan f�r att verket ska
skyddas av upphovsr�tten. (Detta till skillnad fr�n patentr�tten
och varum�rkesr�tten som man m�ste ans�ka om.)
- M�ste man skriva copyright p� sina sidor?
Nej, egentligen inte.
En copyrightsymbol (©) �r mestadels till f�r att man ska kunna
se vem som har skapat verket utifall man skulle vilja
komma i kontakt med personen i fr�ga. Du kan med andra ord,
om du vill, endast ange en e-post-adress eller dylik
bredvid din copyrightsymbol.
Det �r inget krav att du har med en copyrightsymbol
p� ditt verk (din hemsida i detta fall) f�r att den ska skyddas av upphovsr�ttslagen
enligt Bernkonventionen som Sverige och de flesta andra l�nder skrivit p�.
I slutet av 1997 hade 127 l�nder anslutit
sig till denna konvention.
Copyrightsymbolen kr�vs dock f�r att verket ska skyddas av V�rldskonventionen,
mer om detta nedan.
- Vad menas med "verk"?
Med verk menas det du skapat. Det kan t.ex. vara en text, bild, l�t,
s�ng, program, skulptur etc.
- M�ste man betala f�r att f� copyright?
F�r att n�got du skapar ska skyddas av upphovsr�ttslagen ska den n�
n�got som kallas "verksh�jd". Du beh�ver inte betala f�r eller
ans�ka om detta, utan ditt verk skyddas av upphovsr�ttslagen
s� fort det skapats (under f�ruts�ttning att den n�r verksh�jd).
- Vad �r en verksh�jd?
Begreppet verksh�jd anv�nds inom upphovsr�tten f�r att tala
om huruvida n�got �r skyddat eller inte av upphovsr�ttslagen.
F�r att ett verk ska skyddas kr�vs att det har
"h�jt sig till en viss grad av sj�lvst�ndighet och originalitet".
Vid bed�mningen om huruvida ett verk uppn�r en verksh�jd tas ingen
h�nsyn till huruvida verket har h�g kvalitet. Det viktiga �r att verket
�r unikt och att det speglar originalitet och visar p� uttryck f�r
skaparens individualitet.
N�got som skapas av naturen, ett djur eller av en slump
(t.ex. om en dator slumpar fram ett verk) n�r s�ledes inte en verksh�jd.
Om n�got n�r en verksh�jd eller inte f�r man avg�ra i fall till fall.
Det finns inga f�rdiga m�ttstockar f�r detta.
Kraven f�r vad som ska n� en verksh�jd �r inte s� stora i Sverige.
�ven ett vanligt brev anses uppn� en verksh�jd i Sverige.
1927 fastslog dock HD, h�gsta domstolen,
att ett matrecept inte uppfyller de kriterier som st�lls
f�r att det ska uppn� en verksh�jd.
- Vad h�nder om jag bryter mot upphovsr�ttslagen?
Att bryta mot upphovsr�tten kan leda till att man d�ms
till b�ter och/eller f�ngelse i max 2 �r.
Hur stor b�ter man f�r beror givetvis p� hur grovt brottet varit,
fast lagen s�ger att
"den som utnyttjar ett verk ska g�lda ers�ttning
utg�rande sk�ligt vederlag f�r utnyttjandet".
Har brottet dessutom beg�tts med avsikt
eller med grov oaktsamhet s� ska b�tesbeloppet inte bara
omfatta vederlaget f�r utnyttjandet, utan �ven omfatta
ers�ttning f�r lidande eller annan skada.
- Bryter jag mot n�gon lag om jag l�nkar till en sajt som bryter mot upphovsr�ttslagen?
Ja, i och med att du med "r�d eller d�d" fr�mjar en brottslig handling
kan du d�mas f�r medhj�lp till upphovsr�ttsintr�ng.
Om du vet eller borde kunna f�rst� att din l�nk anv�nds
f�r att folk t.ex. ska ladda ner olagligt material
s� hj�lper du med din l�nk till att en olaglig handling beg�s.
Dvs, trots att du sj�lv inte beg�r n�got egentligt brott s�
har du med din l�nk medverkat till att brott beg�s.
Skulle du l�nka till en sajt d�r man kan anta att du inte
p� n�got s�tt haft till avsikt att man skulle beg� en olaglig
handling, s� �r det f�ga troligt att ett medverkandeansvar uppst�r.
- Om jag hittar en intressant artikel i en tidning och sedan skriver
om den med ett eget spr�k, f�r jag d� publicera denna?
Du f�r inte rakt av kopiera en artikel f�r att sedan sprida denna,
fast en nyhet i sig �r inte skyddad av upphovsr�ttslagen,
s� du f�r samla information fr�n en artikel och sedan skriva en egen
artikel om samma �mne fast med dina egna ord.
- Finns det n�got som inte �r skyddat av upphovsr�tten?
Ekonomisk upphovsr�tt g�ller inte p� verk som tidigare varit
skyddade fast som inte l�ngre �r det p.g.a. att upphovsmannen
d�tt f�r mer �n 70 �r sedan.
Ekonomisk upphovsr�tt g�ller inte heller allm�nna handlingar
skapade av myndigheter p.g.a. svensk offentlighetsprincip.
Vem som helst f�r utan kostnad ta del av dessa handlingar.
Exempel p� handlingar som inte skyddas av upphovsr�tten �r
beslut, yttranden, offentliga utredningar och �vers�ttningar
av f�rfattningar.
- Vad i ett verk �r det som egentligen skyddas?
Det �r verkets konkreta utformning, inte id�en bakom verket,
som skyddas.
Man kan t.ex. rita en tavla av en gris som dansar folkdans
med fem kor, och f� denna tavla skyddad av upphovsr�tten.
Det betyder dock inte att n�gon annan senare p� sitt eget
s�tt inte skulle f� rita en egen tavla f�rest�llande
en gris som dansar folkdans med fem kor.
- Kan man s�lja sin upphovsr�tt?
N�r ett verk skapas (produceras, uppfinns etc.) s� finns tv� skydd
bakom detta. Det ena �r de ideella r�ttigheterna,
det andra �r de ekonomiska r�ttigheterna.
De ekonomiska r�ttigheterna kan man s�lja vidare.
De ideella r�ttigheterna kan man inte s�lja.
Datorprogram �r det enda verk d�r en arbetsgivare
automatiskt f�r upphovsr�tten till det d� det skapas.
I andra fall �r det den anst�llde sj�lv som f�r
upphovsr�tten till det den skapat, om inte annat
har f�rhandlats fram.
I de ideella r�ttigheterna ing�r bl.a. att upphovsmannen
har r�tt att kr�va att hans/hennes namn anges, i den grad
det �r sk�ligt och f�renligt med god sed,
i samband med att verket visas upp eller produceras.
Upphovsmannen har f�rutom detta r�tt att neka till att
f� verket f�r�ndrat p� ett s�dant s�tt att hans/hennes
konstn�rliga eller litter�ra anseende kr�nks eller
att verket exponeras p� ett s�tt som kan anses kr�nkande
f�r upphovsmannen.
Antag exempelvis att en artist skriver ett par l�tar.
Artisten har d� sj�lv skapat l�ten och kan inte bli av med denna ideella
r�tt, eller snarare �ra. Fast den ekonomiska r�ttigheten
kan mycket v�l ligga hos skivbolaget.
Dessa kan d� s�lja artistens skivor och marknadsf�ra musiken.
Artisten kan licensera bort de ekonomiska r�ttigheterna till sitt verk,
men inte det faktum att han/hon sj�lv skapat verket.
- G�ller upphovsr�tten utomlands?
Det finns tre konventioner som ber�r Sveriges upphovsr�tt internationellt:
Bernkonventionen (1886), V�rldskonventionen om upphovsr�tt (1952) och Romkonventionen (1961).
Bernkonventionen kan s�gas vara den betydelsefullaste d� de flesta
l�nder har skrivit p� denna konvention. I slutet av 1997 hade 127 l�nder skrivit p� den.
Meningen med denna konvention �r att ge samma skydd �t medborgarna fr�n samtliga l�nder
som skrivit p� denna konvention.
Enligt Bernkonventionen g�ller upphovsr�tten i och med att verket skapas
och det g�ller forml�st. Det finns s�ledes inga formalitetskrav
f�r att ett verk ska vara skyddat av upphovsr�tten.
Man ska inte heller beh�va ans�ka om upphovsr�tt f�r sitt verk.
USA gick med Bernkonventionen f�rst 1988.
Detta eftersom landets upphovsr�ttsliga lagstiftning bygger p� formkrav.
Innan detta var USA med i V�rldskonventionen, som 95 l�nder skrivit p�.
F�r att skyddet ska g�lla i l�nder som skrivit p� V�rldskonventionen
men inte Bernkonventionen kr�vs att man har med en copyrightsymbolen eller ordet "copyright",
sitt namn samt �rtalet f�r den f�rsta utgivningen i denna ordning.
Mellan l�nder som skrivit p� b�de Bernkonventionen och V�rldskonventionen
g�ller inte V�rldskonventionens regler om att man m�ste m�rka sitt verk
p� detta s�tt, d� beh�ver man allts� inte ha med sin copyrightsymbol.
Romkonventionen �r den mindre konventionen och har skrivits under av 51 l�nder.
Eftersom inte s� m�nga l�nder skrivit p� denna konvention s� har
den inte heller blivit lika betydelsefull som de andra tv� konventionerna
Sverige skrivit p�.
Vill du l�nka till denna sida f�r att fler ska l�ra sig vad copyright
betyder och st�r f�r �r du v�lkommen att l�nka till JavaScript.nu
med denna l�nk (l�nken g�r direkt till denna sida).
Du f�r sj�lvklart �ndra koden nedan om du vill,
eller om du hellre vill, anv�nda dig av en textl�nk:
