Månadsarkiv: november 2010

Om glidmedel och pyramider

Publicerades den november 30, 2010 av | 1 kommentar

Idag har vi äntligen besökt pyramiderna! Mellan idel påflugna kamelskötare och nyfikna skolklasser som vill få vara på bild tillsammans med oss, gick jag och Kerstin runt och diskuterade … sex.

För det är ju det som man aldrig kan läka. När man har blivit könsstympad alltså. Visst kan man komma över sitt trauma med ansträngning, och om man inte dör så kommer förmodligen framtida medicinska problem att vara relativt lindriga i vardagslivet, men sexet, det är aldrig detsamma. Hur skulle det vara utan klitoris? Eller som för Magda, vår stjärna i Minia och projektledare för Better Life som arbetar mot könsstympning där, som berättade att hennes körtlar som producerar kroppens naturliga glidmedel är förstörda. Hon har ont varje gång hon och hennes man ligger med varandra!

Till råga på allt så verkar ingen vi pratar om ha hört talas om glidmedel på tub. En läkare berättar att han inte hade hört talas om könsstympning förrän alldeles nyligen, att ingen pratar om det under läkarutbildningen, och hans systrar är inte könsstympade. Så när någon kommer till honom med problem så säger han att det inte finns något att göra.

Vi gjorde vårt för att försöka sprida ordet igår. Mer glidmedel åt folket i Egypten!

/Linda

1 kommentar

Publicerat i Egypten, Könsstympning, Linda

Märkt , , , ,

Att slåss med en anteckningsbok

Publicerades den november 29, 2010 av | 4 kommentarer

Mina anteckningar från Pakistan, en dryg månad gamla, ska nu transformeras till faktafyllda, levande, pulserande berättelser. Tänk att det ska vara så svårt ibland. Inte det levande och pulserande. Det minns jag än så länge, men när ett citat bara blivit halvt, eller när jag ska försöka minnas vad jag trodde att jag förstod då om hur syra (vilken sorts syra? vad heter det på svenska?) används i bomullsodling. Tur att man kan googla. Vet plötsligt mycket om bomullsodling. Och visste redan en del om syrabrända ansikten. Som Sheemas, syraattackerad för 35 år sedan./ Karin

4 kommentarer

Publicerat i Karin, Pakistan, Syraattack

Märkt , , , ,

En dag på jobbet

Publicerades den november 28, 2010 av | 2 kommentarer

Söndag kväll på kontoret, åttonde våningen på hotell Cleopatra i Minia. Äntligen en hel dag för att gå igenom vårt material och jag hade fjärilar i magen i morse, visste inte riktigt vad som fanns i mina block efter åtta dagars stenhårt samlande.
Journalistik är ett evigt jagande efter den fängslande historien, efter nya fakta och kontroller av dessa. Det är stressigt, ofta långtråkigt, för det mesta också förvirrat, och jag kan tänka att vad håller jag på med egentligen. (Servitörerna här på åttan undrar också, vi har varit här i tio timmar nu.) Men så till slut, sedan jag tvingat mig att börja med texter börjar jag känna att jo, jag bottnar. Linda har knäckt problem efter problem, och visar mig vad hon har i datorn. Jag står bakom hennes rygg och blir glad. Klargöranden. Känslor. Sammanhang.
Det ordnar sig.

/Kerstin

2 kommentarer

Publicerat i Egypten, Könsstympning, Kerstin

Märkt

Zeinab

Publicerades den november 27, 2010 av | 1 kommentar

”Det fick mig att känna skuld. Som att det var mitt fel.”

Idag fick vi uppleva ett starkt möte med en stark kvinna. Kerstin frågar Zeinab hur det kändes när hela landets mediakår berättade om hennes dotters död. Utan henne skulle inte frågan och kvinnlig könsstympning ha kommit upp till ytan i Egypten. Liksom idag ställde hon upp när hela landets mediakår ville berätta deras berättelse. Och med tårarna i halsen berättar hon om dagen då sorgen tog fäste i henne. Hon tar med oss till Badours grav, går sakta, stannar upp välsignar den, sätter sig ner, och allt är tyst. Hon skrattar när jag frågar om jag kan gå in i graven och fota utåt, det är ”Haram”, förbjudet, säger hon, utan att döma min dumma fråga. Zeinab bjuder in oss i sitt hem, till sin äldsta dotter hem, hon bjuder på allt och går än en gång igenom hela berättelsen om sin dotters död. Hur hon aldrig hade tänkt tanken att inte könsstympa sina döttrar, hur det är tradition, alla har gjort det, i urminnes tider. Hur det gjordes helt utan bedövning när hon var ung, att man använde aska från spisen istället. Zeinab är stark. Efter Badours död har lagen mot könsstympning blivit striktare i Egypten. Efter Badours död har man börjat tala om det här. Zeinab säger bestämt ”Ingen i min familj kommer att omskäras mer”.

Mer om Badour kan du läsa i Aftonbladet på onsdag.

/Linda

1 kommentar

Publicerat i Egypten, Könsstympning, Linda

Märkt , , ,

Sexsnack med imamer

Publicerades den november 26, 2010 av | 2 kommentarer

Det är roligt att jobba med Linda, inte bara för att hon är skicklig och smart, utan för allt som händer omkring henne där hon går omkring med sin utrustning hängande runt höfterna. Jag har ofta roligt åt de scenerna, senast idag på fredagseftermiddagen.

Två imamer satt i varsin plaststol, och jag med blocket uppslaget och mina frågor om könsstympning och religion. Men lätt var det inte att komma till skott, de båda herrarna hade blicken bara åt ett håll. Nämligen på Linda. Hela tiden. Och alla vi andra – jag, tolken och övriga sällskapet – blev allt mer fnissiga.
Till slut sa den imam (som numera är mot könsstympning) att han tackar Gud föratt han blivit upplyst om farorna, men rösten var förströdd och snart fäste han åter en trånande blick på Linda: “Du kan väl komma snart igen?”

Den andre imamen rekommenderar fortfarande sina församlingsmedlemmar att låta omskära sina döttrar, så att de inte blir alldeles sexgalna.
Den åsikten är inte direkt något att skratta åt, men jag kan tänka att skratt ändåförenar människor. På något sätt. Som när vi frågade: Vad skulle du säga om din son vill gifta sig med en kvinna som inte är omskuren?

Han svarade: “Då dödar hon honom! Hon kommer att kräva mer sex än vad han kan erbjuda!”
Då började Linda skratta, och jag och hela sällskapet.
Och faktiskt även de båda herrarna.
Ett befriande skratt.

/Kerstin

2 kommentarer

Publicerat i Egypten, Könsstympning, Kerstin, Religion

Märkt , , , , ,

Så sant som det är sagt?

Publicerades den november 25, 2010 av | Kommentarer inaktiverade för Så sant som det är sagt?

Medan Linda och Kerstin möter verkligheten i Egypten försöker jag sortera i den pakistanska verklighet vi mötte för en månad sedan.
Ordspråk säger mycket om ett lands föreställningar.
Vi har ju våra svenska ”Den man älskar agar man” eller ”Var och en är herre i sitt eget hus” eller ”Morgonregn och kvinnotårar varar sällan länge” för att inte tala om ”Man ska inte gå mellan barken och brödet”.
I Pakistan säger man ”En kvinna är mannens skodon” och ”Om din höna är bra ska hon inte lägga sina ägg i främlingars hus”.
Annars kan det gå riktigt illa. En utbredd uppfattning i Pakistan är att otrogna kvinnor förtjänar att dö, ja, bara misstanken om att en kvinna varit otrogen kan räcka. I praktiken gäller detta, märkligt nog, sällan otrogna män.
Den här flickan, som vi träffade på en marknad i Lahore, har säkert fått reglerna klara för sig för länge sedan. Att alla män, inklusive hennes yngre bröder, är hennes herrar. Att hon är deras skodon.  Och att hon aldrig någonsin får tänkatanken att lägga sina ägg i någon annans hus /Karin
 

Kommentarer inaktiverade för Så sant som det är sagt?

Publicerat i Karin, Ordspråk, Pakistan

Märkt , , , , , , , , ,

”Vill du ha lite te? Eller Nescafe?”

Publicerades den november 24, 2010 av | Kommentarer inaktiverade för ”Vill du ha lite te? Eller Nescafe?”

I ett samtal med en fotografkompis innan jag åkte till Egypten, så konstaterade vi båda att om man drar ut på jobb i Norrlands inland så är det en dålig idé att tacka nej till kaffe. Efter att ha tänkt efter en sekund så skulle jag dock vilja påstå att det här gäller för hela vida världen. Som fotograf så är det ofta en förutsättning att komma nära personerna du träffar, för att göra ett bra jobb. Oavsett om man tänker  vara en fluga på väggen och på så sätt dokumentera ”verkligheten”, eller om man är av åsikten att det ändå är helt omöjligt att vara fluga så det är ingen idé att försöka, så vill man i alla fall att personen ska vara avslappnad, våga bjuda på sig själv och inte censurera för mycket.

Idag så har jag blivit bjuden på te eller kaffe åtminstone tre gånger inom loppet av 5 timmar. Jag återvände till hemmet för unga mödrar som vi även besökte för två dagar sedan för att spendera mer tid där, få dem att slappna av, med förhoppningen att få en mer ärlig bild av hur deras vardag ter sig. Teet i sig är inte något problem. Men det är en yttring av människors välvilja och att de anstränger sig extra mycket för att jag är där. Det vill säga de är inte sig själva. En annan yttring är barnen som oupphörligen skriker, pratar, klänger på mig och hoppar framför min kamera.

Just idag tänker jag att det enda sättet att göra ett verkligt bra jobb är att leva med människorna du fotograferar. Men hur ska det gå till? Det gör ju att man kan göra bara några få jobb på en livstid. Och vissa arbeten som det vi håller på med nu, våld mot kvinnor ur ett globalt perspektiv, blir helt och hållet omöjligt!

Nåväl. Efter ungefär fem timmar så börjar några av tjejerna bråka. Jag vet inte exakt om vad, jag tror att någon hade lånat någon annans tröja utan lov. Men de började i alla fall bråka. Det tar jag som ett tecken på att jag inte längre var i centrum för deras uppmärksamhet och hade lyckats bli en del av miljön lite lite mer.

/Linda

Kommentarer inaktiverade för ”Vill du ha lite te? Eller Nescafe?”

Publicerat i Egypten, Linda

Märkt , , , , ,

Cairo by night

Publicerades den november 23, 2010 av | Kommentarer inaktiverade för Cairo by night

Inte en mumie i sikte. Många undrar om vi hunnit turista, vi är i en av världens mest berömda städer men har inte sett skymten av en pyramid – det är ett annat Kairo vi ser. Vid elva i går, när turisterna just lagt sina trötta fötter till vila, stack vi ut med socialarbetare som åker i buss och pratar med gatubarnen. Jag pratade med en tolvårig flicka, med ett ansikte som växlade mellan två lägen, antingen skratt eller stumhet. Hon växte upp med åtta syskon och en våldsam pappa. Stack hemifrån när hon var tio och lever med en grupp på ett femtontal barn som tigger, stjäl eller tvättar bilar. Gruppen är hennes familj, fast någon gång i veckan brukar hon följa med till något hjälpcenter (för sådana finns!) och duscha av sig, få lite nya kläder.

Socialarbetarna jobbar kravlöst, med kramar, kärlek och smörgåsar. De vet att det tar åratal att bygga förtroende hos ett gatubarn, och de vet att bara några enstaka barn kommer att vilja lämna gatan för ett annat liv. Barnen älskar sin frihet.

Men inte ens en flicka på gatan är helt fri, noterade vi, för när småbrudarna började dansa bak i bussen till killarnas handklappningar blev de åthutade av (de manliga) socialarbetarna: “det passar sig inte att flickor dansar för pojkar!”
Vid tre-tiden i natt körde bussen tre grabbar till en väntande säng på det dygnet-runt-öppna natthärbärget för gatupojkar.

Då sov redan de två flickorna i bussen, på några utbredda tidningar. Flickornas hus öppnar kontorstid.
Tolv år är tjejerna, snart är de förmodligen gravida.
Ja, säkert utnyttjas de sexuellt av pojkarna, bekräftade en socialarbetare.
Han ryckte lite på axlarna.
Så är det bara.

/Kerstin

Kommentarer inaktiverade för Cairo by night

Publicerat i Egypten, Kerstin

Märkt , , , , ,

Graderna i helvetet

Publicerades den november 22, 2010 av | Kommentarer inaktiverade för Graderna i helvetet

Jag träffade en amerikan vid poolen igår och skulle förklara vad det är vi gör här. ”Vad?” fick jag till svar, när jag sa att vi undersöker våld mot kvinnor och FGM. Så jag uttalade den engelska förkortningen, Female Genital Mutilation. Då säger han ”Well, I understand that that’s reeeally bad but what the hell is it?”

Och det är ju inte alls självklart. Så här kommer nån sorts förklaring. På svenska kallar vi det alltså kvinnlig könsstympning. Det utövas främst i nordöstra Afrika samt delar av mellan och sydvästra Afrika och jag tycker att det lämpar sig att säga att det finns grader i könsstympningshelvetet. Alltså inte länderna! Men grader av hur illa övergreppet är.

Grad 1: Hel eller delvis bortskärning av klitoris.

Grad 2: Hel eller delvis bortskärning av klitoris och de inre blygdläpparna

Grad 3: Hel eller delvis bortskärning av klitoris samt de inre och yttre blygdläpparna. Samt att man oftast på något sätt syr ihop vaginan och bara lämnar ett litet hål för att kunna kissa.

Och just det. Det här gör man någon gång mellan fyraårsåldern och upp till cirka 14 år. I Egypten sker det oftast när flickan är runt tio år och hon får inte veta något om det på förhand.

Idag har vi också besökt ett hem för unga mödrar och lärt oss mängder om hur det är att bo på gatan som ung tjej i Egypten. Ett citat från kvinnan som driver hemmet, ”När vi började ta hand om tjejer också så tänkte vi att vi kan ju allt om det här, vi har hållit på med pojkar i tio år så det är lugnt. Men ack så fel vi hade, tjejerna hamnar på gatan av helt andra anledningar, och är helt annorlunda.”

Nu är klockan nio. Nu lägger jag mig och vilar för om två timmar åker vi ut för att följa deras mobila enhet ute på gatan. Det berättar vi om imorrn.

/Linda

Kommentarer inaktiverade för Graderna i helvetet

Publicerat i Egypten, Linda

Märkt , , ,

Lika naturligt som skäggväxt

Publicerades den november 21, 2010 av | Kommentarer inaktiverade för Lika naturligt som skäggväxt

Mannen har rätt att slå mig, anser de flesta kvinnor i södra Egypten. Det är “manlighet”. Detta enligt en studie som publicerades i fredags, av Care (amerikansk biståndsorganisation).
Det är nedslående att det är så, att våld ses som lika naturligt som skäggväxt, men det positiva är att nyheten nådde egyptiska tidningen Almasry-Alyoum. Vilket är beviset för att problemet åtminstone existerar officiellt.
Det är långt ifrån självklart, för några år sedan gick det knappt att ens nämna det faktum att de flesta egyptiska kvinnor är omskurna. Nu är det inga problem – det har konfererats och diskuterats och till och med lagstiftats.
I Kairo finns en mängd kunniga och erfarna kvinnor att prata med om könsstympning, och vi har gott hopp om att kunna greppa vad som pågår, hur lagarna fungerar och allt det här. Vår lista på doktorer, forskare och sociologer växer för varje dag. Vi lär oss massor.
Och ändå. Hur ska vi kunna greppa vad könsstympning innebär för en kvinna, i själ och hjärta?

/Kerstin

Kommentarer inaktiverade för Lika naturligt som skäggväxt

Publicerat i Egypten, Kerstin, Lagstiftning

Märkt , ,