Etikettarkiv: gatubarn

Samarbete med Rädda Barnen

Publicerades den april 11, 2011 av | Kommentarer inaktiverade för Samarbete med Rädda Barnen

Idag har vi haft ett möte med Rädda Barnen Sverige. Vi diskuterar hur de ska kunna hjälpa oss vid våra resor, till exempel genom att tipsa om aktiviteter i våra länder, och hur vårt projekt ska kunna användas av dem.
Jag tänker på min mamma, som dog för 1,5 år sedan, och som var engagerad i en lokal Rädda Barnen-avdelning – vad skulle hon ha varit intresserad av? Hur det är att leva i en svensk familj där pappa slår mamma, naturligtvis, men antagligen  också av hur småpojkar i Sydafrikas kåkstäder själva blir förövare eftersom de fått se allt för mycket av våld och destruktiv sex i sina korta liv. Eller hur 12-åriga flickor i Kairo föder barn efter att ha utnyttjats i gatubarnens egen hierarki. /Karin

Kommentarer inaktiverade för Samarbete med Rädda Barnen

Publicerat i Egypten, Karin, Sydafrika

Märkt , , , , , , , ,

De räknas

Publicerades den december 1, 2010 av | Kommentarer inaktiverade för De räknas

Hur många flickor lever på gatan i denna stad? Ingen vet. Hur många av dem rymde hemifrån för att de blev halvt ihjälslagna? Hur vanligt är det att de våldtas? Omöjligt att veta. Statistik finns nästan inte i Egypten och den som finns blir vi varnade från att använda.
Vad det nu spelar för roll, hur många de är. Vi vet ju att de finns. De räknas. Vi har sett att de flesta gatubarn har linjer i ansiktet, efter knivar. I dag umgicks vi med en tjej på 17, som gick hemifrån efter att pappa gått lös med bältet. Hon var sex år då. Ärret över hela vänsterkinden är första maken skyldig till.

På dagcentrat där hon brukar gå för att duscha brukar de måla och teckna vad de tänker på. Många hav. Många fina små hus.

/Kerstin

Kommentarer inaktiverade för De räknas

Publicerat i Egypten, Kerstin, Statistik

Märkt , ,

Cairo by night

Publicerades den november 23, 2010 av | Kommentarer inaktiverade för Cairo by night

Inte en mumie i sikte. Många undrar om vi hunnit turista, vi är i en av världens mest berömda städer men har inte sett skymten av en pyramid – det är ett annat Kairo vi ser. Vid elva i går, när turisterna just lagt sina trötta fötter till vila, stack vi ut med socialarbetare som åker i buss och pratar med gatubarnen. Jag pratade med en tolvårig flicka, med ett ansikte som växlade mellan två lägen, antingen skratt eller stumhet. Hon växte upp med åtta syskon och en våldsam pappa. Stack hemifrån när hon var tio och lever med en grupp på ett femtontal barn som tigger, stjäl eller tvättar bilar. Gruppen är hennes familj, fast någon gång i veckan brukar hon följa med till något hjälpcenter (för sådana finns!) och duscha av sig, få lite nya kläder.

Socialarbetarna jobbar kravlöst, med kramar, kärlek och smörgåsar. De vet att det tar åratal att bygga förtroende hos ett gatubarn, och de vet att bara några enstaka barn kommer att vilja lämna gatan för ett annat liv. Barnen älskar sin frihet.

Men inte ens en flicka på gatan är helt fri, noterade vi, för när småbrudarna började dansa bak i bussen till killarnas handklappningar blev de åthutade av (de manliga) socialarbetarna: “det passar sig inte att flickor dansar för pojkar!”
Vid tre-tiden i natt körde bussen tre grabbar till en väntande säng på det dygnet-runt-öppna natthärbärget för gatupojkar.

Då sov redan de två flickorna i bussen, på några utbredda tidningar. Flickornas hus öppnar kontorstid.
Tolv år är tjejerna, snart är de förmodligen gravida.
Ja, säkert utnyttjas de sexuellt av pojkarna, bekräftade en socialarbetare.
Han ryckte lite på axlarna.
Så är det bara.

/Kerstin

Kommentarer inaktiverade för Cairo by night

Publicerat i Egypten, Kerstin

Märkt , , , , ,